Övergripande tankar om etik
Utifrån Ginner & Mattsson (1996) diskuterade vi att etik lätt blir individualiserat, alltså att en enskild person kan tänka ”vad spelar det för roll om jag tar bilen till jobbet eller inte?” och inte ser vilka konsekvenserna blir om flera andra människor resonerar på samma sätt. Vi konstaterade vidare att Sverige endast är en liten del av helheten (resten av världen) och att det därmed kan vara svårt att se hur vårt handlande (exempelvis källsortering) kan ge positiva effekter på miljön. Istället kan det lätt bli så att vi skyller problemen på USA och Kina men vad har vi för rätt att ”knäppa” andra på näsan och säga ”såhär ska ni göra och såhär ska ni inte göra”?
Att tänka etiskt och handla för naturens bästa är inte alltid så enkelt. Vi tog som exempel KRAV-märkta och rättvisemärkta varor, där KRAV-märkta varor kan visa sig vara transporterade långa sträckor och att pengarna inte alls gått till arbetarna som producerat de rättvisemärkta varorna utan hamnat i andra fickor. Vilka val ska jag som enskild individ göra? Ett alternativ kan vara att helt handla närproducerad mat.
Flera av oss berördes av Ginners & Mattssons (1996) avsnitt om genteknikens konsekvenser, där de beskriver hur fostervattensprov gör det möjligt att ta reda på om barnet har genetiska skador. Ett etiskt dilemma uppstår: är det etiskt försvarbart att göra en abort på grund av de genetiska skadorna? Ginner & Mattsson skriver att en sådan abort kan ses som positiv för samhällets ekonomi eftersom sjukvård, rehabilitering etc. inte längre blir nödvändigt. Vi blir upprörda av ett sådant tänkande och anser att det ger en bild av att funktionshindrade skulle vara svagare människor som inte får finnas till på samma villkor som ”oss andra”. Vad ger det för värderingar?
Utifrån Ginner & Mattsson (1996) diskuterade vi att etik lätt blir individualiserat, alltså att en enskild person kan tänka ”vad spelar det för roll om jag tar bilen till jobbet eller inte?” och inte ser vilka konsekvenserna blir om flera andra människor resonerar på samma sätt. Vi konstaterade vidare att Sverige endast är en liten del av helheten (resten av världen) och att det därmed kan vara svårt att se hur vårt handlande (exempelvis källsortering) kan ge positiva effekter på miljön. Istället kan det lätt bli så att vi skyller problemen på USA och Kina men vad har vi för rätt att ”knäppa” andra på näsan och säga ”såhär ska ni göra och såhär ska ni inte göra”?
Att tänka etiskt och handla för naturens bästa är inte alltid så enkelt. Vi tog som exempel KRAV-märkta och rättvisemärkta varor, där KRAV-märkta varor kan visa sig vara transporterade långa sträckor och att pengarna inte alls gått till arbetarna som producerat de rättvisemärkta varorna utan hamnat i andra fickor. Vilka val ska jag som enskild individ göra? Ett alternativ kan vara att helt handla närproducerad mat.
Flera av oss berördes av Ginners & Mattssons (1996) avsnitt om genteknikens konsekvenser, där de beskriver hur fostervattensprov gör det möjligt att ta reda på om barnet har genetiska skador. Ett etiskt dilemma uppstår: är det etiskt försvarbart att göra en abort på grund av de genetiska skadorna? Ginner & Mattsson skriver att en sådan abort kan ses som positiv för samhällets ekonomi eftersom sjukvård, rehabilitering etc. inte längre blir nödvändigt. Vi blir upprörda av ett sådant tänkande och anser att det ger en bild av att funktionshindrade skulle vara svagare människor som inte får finnas till på samma villkor som ”oss andra”. Vad ger det för värderingar?
Undervisning utifrån ett etiskt perspektiv
Andersson (2008) diskuterar hur vi kan undervisa om den globala uppvärmningen och tar upp frågeställningar som:
Har t.ex. USA ”ett större ansvar än många andra länder för att utvecklingen kommer in på en hållbarare väg?”
”Har i-länder på grund av sina större utsläpp ett särskilt ansvar för u-länder?” (Andersson, 2008, s.193)
Författaren menar att detta blir en generationsproblematik då äldre generationer har förstört stora delar av jordens miljö som den yngre generationen inte har möjlighet att påverka då skadan redan är skedd. Dels ställs de inför den stora uppgiften att ”rädda jorden” samtidigt som de inte har möjlighet att påverka genom röstning innan de blivit myndiga.
Det är viktigt att i undervisningen ge en realistisk bild av den globala uppvärmningens konsekvenser samtidigt som man förmedlar att det faktiskt finns något att göra åt saken, menar Andersson (2008).
Vi vill få eleverna att förstå sin egen del av ansvaret för att förhindra den globala uppvärmningen och inte skylla ifrån sig på exempelvis USA och tänka att det inte skulle spela någon roll vad vi i ”lilla” Sverige gör åt problemet. Vi diskuterade vikten av att barnen/eleverna får utgå från sina egna erfarenheter och genom en kreativ process visa sina förslag på hur vi kan genomföra förändringar och skapa skillnader för miljön. Det är även viktigt för läraren att reflektera över sina egna värderingar om det valda innehållet och ställa sig frågor som Vart står jag? och Hur ställer jag mig till det relevanta innehållet? Viktigt är också att undervisningen utgår från naturetik, naturestetik och naturvetenskap och att dessa delar binds samman till en helhet.
Avslutningsvis ser vi följande citat som en god utgångspunkt för barns möten med naturen.
”Kanske det allra viktigaste är att ge barn från tidig ålder möjligheter till positiva upplevelser av naturen – att tycka om djur och växter och njuta av platser – vilket kan sägas vara en del av den svenska folksjälen” (Andersson, 2008, s.214)
Referenser
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap – helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Jag var på en föreläsning om Rättvisemärkta produkter, då föreläsaren menade att avgiften för att få tillhöra rättvisemärkt är ganska stor, vilket innebär att småföretag o.d inte har råd att vara med och om vi då endast väljer att köpa rättvisemärkta produkter, slås dessa företag, bönder osv ut, pga av att de ej har råd att betala avgiften och då ej får tillhöra Rättvisemärkt, fast de ändå arbetar på samma sätt. Därav hamnar man hela tiden i olika dilemman i affären, anser jag, om jag alltid väljer rättvisemärkta varor slås småföretagarna ut, alltså får jag alternera mellan rättvisemärkta produkter och andra.Tyvärr är det nog inte många konsumenter som är medvetna om detta, utan köper rättvisemärkt för då tror man att man har bidragit och gjort något bra för världen.
SvaraRaderaNågra reflektioner över era tankar kring etik-seminariet. Har ni några verkliga belägg för påståendet att pengarna för de KRAV-märkta varorna hamnar i "fel fickor"? Jag menar inte att de är fel, men när man påstår något sådant så är det viktigt att som "officiell person"(lärare) inte påstår något som kanske visar sig endast vara en hörsägen.Ni skriver vidare om era tankar kring Ginner och Mattsson avsnitt (egentligen Göran Collste) om etik.Det är inte det att jag inte håller med er i era tankar, jag vill bara lyfta att ni ser dilemmat med fostervattensprov utifrån två helt skilda perspektiv; det strikt samhällsekonomiska och det mänskliga. Så egentligen så har båda sidor rätt och det är viktigt att tänka på att det faktiskt är dilemma, som inte är så lätt att hantera. I min bok har jag skrivit i marginalen till detta textavsnitt: Syftet med upptäckten var gott. Det är användningen som ställer till problem. När man upptäckte DNA strukturen, så gav det upphov till tanken med fosterdiagnostik, som sedan gav oss det mänskliga dilemmat ni skriver om. Bra val av slutcitat!
SvaraRadera