Handledning med inriktning fysik den 11 mars 2010

Under handledningen i dag utgick vi från följande frågeställningar;

1) Vad är det som gör att blad och blommor får den färgen som de har?
2) Vad är sav och vad har den för funktion?

1) Färgen har med våglängdens ljus att göra. Ljuset består av elektromagnetisk strålning som har olika våglängder. Högre våglängd ger mer energi och lägre våglängd mindre energi. Av ljusets olika våglängder är vissa synliga för vårt öga, exempelvis ljuset från glödlampan, men en radiovåg som också består av våglängder kan däremot inte urskiljas med det mänskliga ögat.

Det mänskliga ögat har en viss gräns för den färgskala som man kan se och består av; violett, blå, grön, gul, orange, röd. Det som var nytt för oss var att vissa djur kan ha en annan färgskala än vi människor. Handledaren beskrev det som att det som är en blå blomma för oss kan djur uppfatta som exempelvis gul.

Att blad är gröna och blommor har olika färger beror på att ljusets olika våglängd reflekteras eller absorberas av växten, exempelvis morotens färg reflekterar färgen orange och absorberar resterande färger. Detta har med växtens material och struktur att göra, hur den tar emot färgen och reflekterar den till människoögat.

Nu när vi läser kapitlet om ljus och strålning i Andersson (2008, s.155) där han har med en figur om det elektromagnetiska spektret kan vi konstatera att vi förstår det på ett annat sätt efter den förklaring vi fick på handledningen.

3)Saven består av sockerarter och mineraler och är som en näringslösning. Tyvärr var denna fråga mer inriktad till en biolog. Vi får söka egen kunskap kring detta.

Referenser:
Efström, I., Nilsson, B, Sterner, L och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm; Liber.
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap -Helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.


Frågor som vi har funderat på inför intervjuerna med eleverna är;
1) Varför har trädet bark? (Materia)
2) Varför finns det träd? (Liv)
3) Varför tappar trädet sina löv? (Liv)
4) Kan man veta hur gammalt ett träd kan bli? (Liv)
5) Hur kommer vattnet till löven? (Energi)
6) Vad kan man använda trädet till? (Teknik)
7) Vad behöver ett träd för att leva? (Liv, energi)
8) Varför blir träd så höga? Och hur höga kan de bli? (Liv)
9) Hur blir det nya träd? (Liv)
10) Varför har trädet blommor? (Liv?)

Vi diskuterade vilken eller vilka frågor som skulle kunna vara lämpliga. Det vi hamnar i är hur vi ska avgränsa ämne eller fråga till själva undervisningstillfället. Vi tolkar att intervjufrågorna ska ligga till grund för oss att inhämta barnens och elevernas förkunskaper kring fenomenet. Hur kan vi göra detta på bästa sätt? Det som vi vidare ser som ett något kritiskt moment är att våra VFU-skolor ligger skilda samt att klasserna varierar i år 1 och år 2. Hur ska vi förena deras förkunskaper till en gemensam lektion? I samband med att vi konstruerar frågor tar vi hjälp av boken Barn och naturvetenskap (Elfström mfl, 2008). Det går att läsa om ett projekt i år 1 kring träd. Syftet med projektet var att barnet skulle lära sig lövträdens årscykel samt vissa biologiska termer, vilket vi upplevde som intressant läsning.

// Lotta, Malin, Evelina, Wictoria