Intervju om Träd

( Bild tagen av Wictoria Carlsson)

Jag har idag (22 mars 2010) genomfört intervjun om trädets användning och funktion, i år 2 med 16 elever. Använde mig av tavlan för att göra en tankekarta tillsammans med eleverna. Eleverna hade många bra idéer vad man kan andvända trädet till, hur gammalt ett träd kan bli och vad som händer med löven på hösten. Jag anser att detta var ett bra sätt att se elevernas erfarenheter och tankar om träd och det var även en inspiration till mej som lärare att se att eleverna ville veta mer om träd. Tillvägagångssättet anser jag även är bra för mig som student att stå inför grupp och prata samt att föra olika diskussioner med elever. Varje elev har sitt sätt att lära men genom att diskutera tillsammans har eleven möjlighet att skapa sig en relation och ta tills sig av kamraternas kunskaper samt att upptäcka gruppens resurser för att vidga allas tankar (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée, 2008).

Det som kom upp på tankekartan var många exempelvis: papperstillverkning, träleksaker, byggmaterial, djur som bor i träd, energi i form av värme (ved), årsringarna och varför träden tappar sina löv, lönnsirap och många fler tankar som vi spånade vidare på.

Vi pratade om varför löven på träden är gröna och det kom många förslag ”det var för att det var sommar och varmt”. En av eleverna nämnde att vattnet var varmt och att rötterna tog upp vattnet som sedan transporterades till löven. Här reflekterade jag över mitt eget lärande under denna resa med träd att denna elev förklarade fotosyntesen utifrån sin erfarenhet och med sina ord. Jag kände att genom ämnesteorin och mitt lärande kunde jag hitta svaren på elevens tankar och kunde förstå elevens beskrivning. Denna elev hade även en teori om varför träden tappar sina löv, ”på vintern blir det kalt och då drar trädet tillbaka varmvattnet från löven som blir bruna och ramlar av”. Här medar han ju att trädet drar tillbaka klorofyllet som näring för att överleva vintern, åter igen en reflektion på mitt lärande i ämnesteorin om träd.

Detta var ett bra lärande tillfälle för mig och eleverna att tillsammans få delge tankar om trädes användning och funktion. // Wictoria

Handledning med inriktning fysik den 11 mars 2010

Under handledningen i dag utgick vi från följande frågeställningar;

1) Vad är det som gör att blad och blommor får den färgen som de har?
2) Vad är sav och vad har den för funktion?

1) Färgen har med våglängdens ljus att göra. Ljuset består av elektromagnetisk strålning som har olika våglängder. Högre våglängd ger mer energi och lägre våglängd mindre energi. Av ljusets olika våglängder är vissa synliga för vårt öga, exempelvis ljuset från glödlampan, men en radiovåg som också består av våglängder kan däremot inte urskiljas med det mänskliga ögat.

Det mänskliga ögat har en viss gräns för den färgskala som man kan se och består av; violett, blå, grön, gul, orange, röd. Det som var nytt för oss var att vissa djur kan ha en annan färgskala än vi människor. Handledaren beskrev det som att det som är en blå blomma för oss kan djur uppfatta som exempelvis gul.

Att blad är gröna och blommor har olika färger beror på att ljusets olika våglängd reflekteras eller absorberas av växten, exempelvis morotens färg reflekterar färgen orange och absorberar resterande färger. Detta har med växtens material och struktur att göra, hur den tar emot färgen och reflekterar den till människoögat.

Nu när vi läser kapitlet om ljus och strålning i Andersson (2008, s.155) där han har med en figur om det elektromagnetiska spektret kan vi konstatera att vi förstår det på ett annat sätt efter den förklaring vi fick på handledningen.

3)Saven består av sockerarter och mineraler och är som en näringslösning. Tyvärr var denna fråga mer inriktad till en biolog. Vi får söka egen kunskap kring detta.

Referenser:
Efström, I., Nilsson, B, Sterner, L och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm; Liber.
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap -Helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.


Frågor som vi har funderat på inför intervjuerna med eleverna är;
1) Varför har trädet bark? (Materia)
2) Varför finns det träd? (Liv)
3) Varför tappar trädet sina löv? (Liv)
4) Kan man veta hur gammalt ett träd kan bli? (Liv)
5) Hur kommer vattnet till löven? (Energi)
6) Vad kan man använda trädet till? (Teknik)
7) Vad behöver ett träd för att leva? (Liv, energi)
8) Varför blir träd så höga? Och hur höga kan de bli? (Liv)
9) Hur blir det nya träd? (Liv)
10) Varför har trädet blommor? (Liv?)

Vi diskuterade vilken eller vilka frågor som skulle kunna vara lämpliga. Det vi hamnar i är hur vi ska avgränsa ämne eller fråga till själva undervisningstillfället. Vi tolkar att intervjufrågorna ska ligga till grund för oss att inhämta barnens och elevernas förkunskaper kring fenomenet. Hur kan vi göra detta på bästa sätt? Det som vi vidare ser som ett något kritiskt moment är att våra VFU-skolor ligger skilda samt att klasserna varierar i år 1 och år 2. Hur ska vi förena deras förkunskaper till en gemensam lektion? I samband med att vi konstruerar frågor tar vi hjälp av boken Barn och naturvetenskap (Elfström mfl, 2008). Det går att läsa om ett projekt i år 1 kring träd. Syftet med projektet var att barnet skulle lära sig lövträdens årscykel samt vissa biologiska termer, vilket vi upplevde som intressant läsning.

// Lotta, Malin, Evelina, Wictoria

Jag hittade till hemsidan www.protecttheforest.se/upprop/, alltså skydda Sveriges gammelskog. Där kunde man genom ett endaste litet "klick" bidra till att skydda de gamla skogarna, helt gratis! På hemsidan stod beskrivet att förlusten av ursprungliga livsmiljöer är den enskilt största anledningen till den globala förlusten av biologisk mångfald. Vidare att utarmningen av det skogliga ekosystemet gör att många skogslevande arter försvinner samt att människan även påverkas negativt då ett levande skogsekosystem är grunden för livsnödvändiga processer, såsom klimatreglering, vattenreglering, vattenrening, mildrande av naturkatastrofer samt reglering av luftkvalitén. Den här föreningen grundades 2004 och för oss som har träd som tema är det väl självklart att gå in och göra ett "klick".//Malin

Seminarianteckningar ”Mål, bedömning och utvärdering” den 1 mars 2010

Vi valde att dela gruppen och arbetade med mål inom vårt valda ämne (träd).

Vi diskuterade hur kursplanen och läroplanerna kan tolkas och hur dessa kan brytas ner till utvärderingsbara mål. Johan Lidberg (Betyg och bedömning, 2010-03-01) lyfter fram att elev och undervisning går hand i hand. Vidare menar han att en formativ bedömning är att föredra framför en summativ eftersom eleverna då ses som aktiva i sin bedömning och detta leder då, enligt Lidberg, till att även läraren måste reflektera över samt eventuellt förändra sin undervisning. Alltså ska bedömning ses ur två perspektiv, både från elevens kunskaper och lärarens undervisning. Andersson (2008) lyfter att undervisningen och lärandet skall utgå från elevens kunnande och erfarenheter.

Vi koncentrerade oss på mål i kursplanen, i detta fall biologi, som vi skulle kunna använda oss av inom vårt valda ämne, träd.

· ”Känna igen och namnge några vanliga förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö.”

Vi i gruppen diskuterade att det fanns olika sätt att se hur eleverna kunde visa på vad de har lärt sig och hur. Genom att använda sig av olika formuleringar på eleverna har en förståelse.

Några förslag vi hade hur eleverna får möjligheten att visa att de kan;
· Att avbilda träd
· Muntlig beskrivning och identifiering av ett träd
· Kunna urskilja en art i naturen

Vi diskuterade att kriteriefrågor är ett bra hjälpmedel för att kunna se vart eleven befinner sig och hur de har utvecklats under lektionen. Anna-Stina Ahlrik tar upp detta på dagens föreläsning (2010-03-01).

De förslag på kritieriefrågor vi kom fram till under seminariet var;
Vad är det för skillnad mellan en gran och en björk?
Vad har trädet för funktion för fotosyntesen?
Hur uppkommer nya träd?

Vi var överens om att det är svårt bryta ner mål från kursplanen samt läroplanerna till konkreta mål samt att göra dem möjliga att utvärdera. Det var ett givande seminarium där vi fick möjligheten att diskutera olika alternativ. Under seminariet kände hela gruppen att det hade varit bra att använda sig av den mall som Anna-Stina Ahlrik hade på föreläsningen för att lättare veta hur man kan tänka och bryta ner och forma mål.

Malin, Wictoria, Lotta, Evelina