Papper tillverkning i skola

Vi valde att genomföra lektionen i mindre grupper detta för att nå alla elever samt se elevernas måluppfyllelse. Utifrån svaren från vår Cartoon utformade vi nedanstående lektionsplanering.
Vi har valt att göra en sammanfattning av de olika lärandetillfällena i skolan efter en diskussion i gruppen.

Mål
Övergripande mål ur kursplanen i Naturorienterande ämnen och Biologi:
Strävansmål:
Utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande.

Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Biologi:
Kunna delta i samtal och bevarandet av naturtyper och mångfalden av arter.

Konkreta mål:
Eleverna ska efter utförd lektion
Utvecklat sin förståelse för vikten av att återvinna papper.
För att eleverna ska nå detta mål kommer vi under lektionen ställa utvecklande frågor för att eleverna ska påbörja en reflekterande tankeprocess. Frågor vi kommer lyfta är;
Varför tror du att det är bra att återvinna papper?
Hur tror du att det skulle bli om vi inte återvann papper?
Hur kan du göra för att återvinna papper?
Vad kan du göra för att få någon annan ska börja återvinna papper?

Kunna utryck en minst en tanke utifrån frågeställningar.

Sammanfattning
Lektionerna började med en återkoppling till intervjutillfället med hela gruppen; Kommer eleverna ihåg var diskussionen handlade om vad som kunde framställas av träd? Samtliga i gruppen uppfattande att eleverna hade tagit till sig diskussionen och visade på ett flertal förslag från första tillfället, exempelvis bastu, leksaker, möbler, papper och utedass.

Vid lärandetillfällena fick alla elever tillverka varsitt papper och detta utfördes i mindre grupper om fyra till fem elever. Utifrån varje elevgrupp hölls en kort genomgång av papprets tillverkningsprocess från träd till papper, både i stor skala på ett pappersbruk samt dagens lärandetillfälle. Hur tror eleverna att processerna genomförs och vad är det som skiljer dem åt? Många av eleverna hade uppfattningen om att det var löven som används vid papperstillverkning, några elever trodde att barken var viktigast och andra ansåg att stammen var det man tillverkade papper av och ett fåtal av eleverna visste att eldningspellets består av sågspån.


Efter denna diskussion visade vi olika papper exempelvis toalettpapper, kartong, böcker och vårt eget tillverkade papper, detta för att påvisa variationen på papperstillverkningen och hur materialet påverkar papprets struktur. Några av eleverna såg och kände likheter mellan ”vårt” papper och toalettpapper. Diskussionen fortsatte sedan in på återvinning av papper och många av eleverna berättade att deras föräldrar eldade eller samlade tidningar och pappersförpackningar hemma för att sedan åka till återvinningsstationen. En lastbil hämtar det gamla pappret och kör till pappersfabriken där papperet blandas med vatten och blir nytt papper.
Eleverna kom fram till att utan återvinning av papper skulle det inte finnas några träd och djuren samt fåglarna skull då inte ha någon stans att bo. De konstaterade att alla borde återvinna och det bästa sättet att få andra att göra samma sak var att; säga till dem samt att föra fram argumentet att träd är en bostad för fåglar och djur. Wickman och Persson (2009) framhåller vikten av att eleverna får föra fram sina reflektioner och idéer, att de själva får diskutera sina tankar med kamrater utvecklar deras sätt att tänka samt deras sociala förmåga.

Samtidigt som diskussionen fördes fick eleverna riva tidningspapper och lägga detta i en hink med vatten för att blöta upp pappret. När pappret var tillräckligt vått fick eleverna mixa pappret, med extra vatten, för att få pappersmassa som sedan fördelades i en balja. Detta skedde upprepade gånger för att få tillräckligt med massa för tillverkning av papper. Eleverna fick känna på pappersmassan i baljan och tyckte detta var lite ”läskigt”.

Därefter fick eleverna använda sig av ramarna med ett metallnät och sänka ner i massan för att fördela det sönderdelade tidningspappret över nätet. När de ansåg att det fanns tillräckligt med massa på nätet togs det upp och lades på en Wettexduk. Därefter fick eleverna använda sig av en disktrasa för att försiktigt, utan att gnugga, avlägsna överflödigt vatten. Ramen togs sedan sakta bort och duken med pappret hängdes sedan på tork i ca två dagar.

Samtliga studenter ansåg att lärandetillfällena fungerade bra, dock hade vi önskat att eleverna efter tillverkningen skulle samlas och avslutat med en diskussion om varför vi ska återvinna. Vi anser att tillfällena var fokuserade på tillverkning (görande) och inte tillräckligt teoretisk.
Alla elever var väldigt intresserade och utryckte något i diskussionen om återvinning, dessutom var eleverna entusiastiska och tyckte detta var jätteroligt. Efter att ha kritiskt granskat oss, som pedagoger, anser vi att vi borde ha haft med ämnesteori för att möta elevernas svar och frågor. Dock anser vi att vårt ämne är väl förankrat i elevernas vardag och detta menar Wickman och Persson (2009) är en förutsättning för att eleverna ska få en bra förståelse om vad naturvetenskap kan innebära samt vad de kan bidra till för naturen.


Källförteckning:
Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan – en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber.

// Wictoria, Evelina, Malin, Lotta