Det skall finnas tydliga instruktioner i en arbetsplan där både arbetslaget, eleverna och föräldrar skall kunna se tydliga undervisningsmål samt elevmål.
Undervisningsstrategier:
De flesta av arbetsplanerna kan vi dra paralleller till det naturvetenskapliga arbetssättet som utgår från en hypotes där eleverna får använda egna tankar utifrån det ställda problemet. Därefter undersöker eleverna om deras hypotes kan vara rimlig genom att experimentera och observera. Slutligen får de komma fram till en slutsats om hypotesen kan stämma. Detta arbetssätt kan vi relatera till Anna-Stinas genomgång om naturvetenskap och teknik i praktiken [2010-02-04] där hon lyfter fram ovanstående arbetssätt.
En av de arbetsplaner vi granskade under seminariet var tydligt indelad i olika arbetssätt såsom laborationer, kunskapssökning, skriftligt, muntligt, samarbete, reflektera samt kreativitet. Under rubrikerna skriftligt samt muntligt får eleverna använda sig av olika källor, de skall även kunna skriva ner sin kunskap och förståelse av problemet med egna ord samt förklara svåra ord med egna metaforer. I det muntliga momentet skall eleverna kunna använda presentation, diskussion och argumentation för att visa sin kunskap vilket Bengt Drath [2010-03-09, undervisning om problemlösning] lyfter som viktigt att varje elev utvecklar en kunskap om.
I kursplanen i de naturorienterade ämnena står det tydligt att verksamheter bör utgå ifrån hypoteser, observationer, experiment och ställningstaganden (skolverket 2008).
Hur kan elevernas/barnens lärande synas på ett tydligt sätt?
Arbetsplanerna är mer inriktade på övergripande temaområden som sedan varje lärare får bryta ner till egen undervisning med konkreta mål och kursplanemål. För det otränade ögat, exempelvis elev och förälder är det svårt att se strävansmålen och uppnåendemålen i arbetsplanerna och på så vis blir det svårt att se vad eleverna ska lära, dock kan vi som blivande pedagoger ganska snabbt urskilja att de grundar sig på kursplanemålen. Hur tydligt blir detta för elever och föräldrar? Ett sätt skulle kunna vara att lägga till didaktisk text eller information som gör att arbetsplanen blir mer komplett och innehållsrik. Vi anser att detta skulle kunna hjälpa oss som pedagoger i undervisningen men ställer även frågan om en för detaljrik arbetsplan kan hämma den enskilda pedagogens frihet i det didaktiska och kreativa upplägget av undervisningen.
Förskolan
Den arbetsplan för förskolan som vi har granskat är mer utförlig utifrån de didaktiska frågorna jämfört med skolans arbetsplaner som vi sett är mer i punktform. Vi tror att det är så för att de naturorienterade ämnena i skolan är mer uppdelade i olika underämnen än vad förskolan har, och detta resulterar i att förskolan kan bearbeta och lägga mer tid på sina arbetsplaner.
Referenser
Skolverket (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.
Ahlrik (2010-02-04). Naturvetenskap och teknik i praktiken. Högskolan i Skövde.
Drath (2010-03-09). Undervisning om problemlösning
Undervisningsstrategier:
De flesta av arbetsplanerna kan vi dra paralleller till det naturvetenskapliga arbetssättet som utgår från en hypotes där eleverna får använda egna tankar utifrån det ställda problemet. Därefter undersöker eleverna om deras hypotes kan vara rimlig genom att experimentera och observera. Slutligen får de komma fram till en slutsats om hypotesen kan stämma. Detta arbetssätt kan vi relatera till Anna-Stinas genomgång om naturvetenskap och teknik i praktiken [2010-02-04] där hon lyfter fram ovanstående arbetssätt.
En av de arbetsplaner vi granskade under seminariet var tydligt indelad i olika arbetssätt såsom laborationer, kunskapssökning, skriftligt, muntligt, samarbete, reflektera samt kreativitet. Under rubrikerna skriftligt samt muntligt får eleverna använda sig av olika källor, de skall även kunna skriva ner sin kunskap och förståelse av problemet med egna ord samt förklara svåra ord med egna metaforer. I det muntliga momentet skall eleverna kunna använda presentation, diskussion och argumentation för att visa sin kunskap vilket Bengt Drath [2010-03-09, undervisning om problemlösning] lyfter som viktigt att varje elev utvecklar en kunskap om.
I kursplanen i de naturorienterade ämnena står det tydligt att verksamheter bör utgå ifrån hypoteser, observationer, experiment och ställningstaganden (skolverket 2008).
Hur kan elevernas/barnens lärande synas på ett tydligt sätt?
Arbetsplanerna är mer inriktade på övergripande temaområden som sedan varje lärare får bryta ner till egen undervisning med konkreta mål och kursplanemål. För det otränade ögat, exempelvis elev och förälder är det svårt att se strävansmålen och uppnåendemålen i arbetsplanerna och på så vis blir det svårt att se vad eleverna ska lära, dock kan vi som blivande pedagoger ganska snabbt urskilja att de grundar sig på kursplanemålen. Hur tydligt blir detta för elever och föräldrar? Ett sätt skulle kunna vara att lägga till didaktisk text eller information som gör att arbetsplanen blir mer komplett och innehållsrik. Vi anser att detta skulle kunna hjälpa oss som pedagoger i undervisningen men ställer även frågan om en för detaljrik arbetsplan kan hämma den enskilda pedagogens frihet i det didaktiska och kreativa upplägget av undervisningen.
Förskolan
Den arbetsplan för förskolan som vi har granskat är mer utförlig utifrån de didaktiska frågorna jämfört med skolans arbetsplaner som vi sett är mer i punktform. Vi tror att det är så för att de naturorienterade ämnena i skolan är mer uppdelade i olika underämnen än vad förskolan har, och detta resulterar i att förskolan kan bearbeta och lägga mer tid på sina arbetsplaner.
Referenser
Skolverket (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.
Ahlrik (2010-02-04). Naturvetenskap och teknik i praktiken. Högskolan i Skövde.
Drath (2010-03-09). Undervisning om problemlösning
//Malin, Lotta, Evelina, Wictoria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar