Litteraturseminarium 25/2 2010

Övergripande tankar om etik

Utifrån Ginner & Mattsson (1996) diskuterade vi att etik lätt blir individualiserat, alltså att en enskild person kan tänka ”vad spelar det för roll om jag tar bilen till jobbet eller inte?” och inte ser vilka konsekvenserna blir om flera andra människor resonerar på samma sätt. Vi konstaterade vidare att Sverige endast är en liten del av helheten (resten av världen) och att det därmed kan vara svårt att se hur vårt handlande (exempelvis källsortering) kan ge positiva effekter på miljön. Istället kan det lätt bli så att vi skyller problemen på USA och Kina men vad har vi för rätt att ”knäppa” andra på näsan och säga ”såhär ska ni göra och såhär ska ni inte göra”?

Att tänka etiskt och handla för naturens bästa är inte alltid så enkelt. Vi tog som exempel KRAV-märkta och rättvisemärkta varor, där KRAV-märkta varor kan visa sig vara transporterade långa sträckor och att pengarna inte alls gått till arbetarna som producerat de rättvisemärkta varorna utan hamnat i andra fickor. Vilka val ska jag som enskild individ göra? Ett alternativ kan vara att helt handla närproducerad mat.

Flera av oss berördes av Ginners & Mattssons (1996) avsnitt om genteknikens konsekvenser, där de beskriver hur fostervattensprov gör det möjligt att ta reda på om barnet har genetiska skador. Ett etiskt dilemma uppstår: är det etiskt försvarbart att göra en abort på grund av de genetiska skadorna? Ginner & Mattsson skriver att en sådan abort kan ses som positiv för samhällets ekonomi eftersom sjukvård, rehabilitering etc. inte längre blir nödvändigt. Vi blir upprörda av ett sådant tänkande och anser att det ger en bild av att funktionshindrade skulle vara svagare människor som inte får finnas till på samma villkor som ”oss andra”. Vad ger det för värderingar?

Undervisning utifrån ett etiskt perspektiv

Andersson (2008) diskuterar hur vi kan undervisa om den globala uppvärmningen och tar upp frågeställningar som:

Har t.ex. USA ”ett större ansvar än många andra länder för att utvecklingen kommer in på en hållbarare väg?”
”Har i-länder på grund av sina större utsläpp ett särskilt ansvar för u-länder?” (Andersson, 2008, s.193)

Författaren menar att detta blir en generationsproblematik då äldre generationer har förstört stora delar av jordens miljö som den yngre generationen inte har möjlighet att påverka då skadan redan är skedd. Dels ställs de inför den stora uppgiften att ”rädda jorden” samtidigt som de inte har möjlighet att påverka genom röstning innan de blivit myndiga.
Det är viktigt att i undervisningen ge en realistisk bild av den globala uppvärmningens konsekvenser samtidigt som man förmedlar att det faktiskt finns något att göra åt saken, menar Andersson (2008).
Vi vill få eleverna att förstå sin egen del av ansvaret för att förhindra den globala uppvärmningen och inte skylla ifrån sig på exempelvis USA och tänka att det inte skulle spela någon roll vad vi i ”lilla” Sverige gör åt problemet. Vi diskuterade vikten av att barnen/eleverna får utgå från sina egna erfarenheter och genom en kreativ process visa sina förslag på hur vi kan genomföra förändringar och skapa skillnader för miljön. Det är även viktigt för läraren att reflektera över sina egna värderingar om det valda innehållet och ställa sig frågor som Vart står jag? och Hur ställer jag mig till det relevanta innehållet? Viktigt är också att undervisningen utgår från naturetik, naturestetik och naturvetenskap och att dessa delar binds samman till en helhet.

Avslutningsvis ser vi följande citat som en god utgångspunkt för barns möten med naturen.

”Kanske det allra viktigaste är att ge barn från tidig ålder möjligheter till positiva upplevelser av naturen – att tycka om djur och växter och njuta av platser – vilket kan sägas vara en del av den svenska folksjälen” (Andersson, 2008, s.214)

Referenser

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap – helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Handledning 22/2

Idag hade vi vår första handledning, vilket var väldigt givande samt gav oss nya begrepp inom vårt valda område, träd. Några av begreppen som vi har berört idag är fotosyntesen, fröspridning, pollinering, årsringar, angrepp av svampar och insekter samt hur det går att arbeta tematiskt utifrån ett skolträd, dock har vi valt att fördjupa oss i trädets morfologi (formlära) och funktion idag.

Stam:
Skillnaden på buskar och träd är att träd har en huvudstam medan buskar grenar sig från marken. Stammens främsta funktion är att bära upp dess krona. Vidare består stammen av ett uppåtgående system som benämns som xylem, vilket innebär att vatten, salter och mineraler transporteras från rötterna till bladen. Det neråtgående systemet, från blad till exempelvis rot, benämns istället floem.

Stammen består av cellulosa och lignin (vedämne). Det är ligninet som gör trädets hållfasthet vilket resulterar i att det kan växa så högt. Vissa träd kan bli upp till 100 meter höga.

Trädets årsringar varierar i storlek beroende på om det varit ett finare år. Finare – större årsringar. De mörka ringarna bildas på hösten då trädet har mindre tillväxt beroende på fotosyntesen. De ljusa årsringarna bildas på försommaren då trädet har god tillväxt. Årsringarnas täthet varierar beroende på hur den direkta omgivningen ser ut, alltså vilket utrymme trädet har visar sig på dess årsringar. I skogen går det att se mindre granar vilka man kan tro är ”unga” granar, men de kan även vara så kallade ”varggranar”. Det är gamla granar som har blivit utkonkurrerade av andra granar beroende på till exempel på vattentillgång och solenergi.

Grenar:
Olika träd har olika grenstruktur samt spridning. I sluten skog är grenar kompakta till skillnad från en öppen skog där grenarna får och tar mer plats. Här har även ljuset en inverkan på dess struktur.

Rötter:
Rötternas funktion är att suga upp vatten och att förankra trädet. Det finns olika rötter som exempelvis plankrötter som finns i tropikerna samt andningsrötter som finns på träd i mangroveträsken. Rötterna andas konstant.

Vi har också lärt oss att mykorrhiza har stor betydelse för trädet. Roten som går ner i marken innehåller cellväggar. Vidare under marken finns svampmycel (svamptrådar) som bildar en så kallad ”strumpa” runt roten. Mycelet går in mellan cellväggarna och skyddar roten mot bakterieangrepp. Det blir även ett förlängt rotsystem för trädet och dess främsta uppgift är att ta upp vatten och närsalter. I gengäld får svampen glukos från trädet. Träd och svamp lever i symbios med varandra.

Barken:
Barken är trädets skydd och består av två lager, ytter- och innerbark. Ytterbarken är död och om den är skadad kan detta leda till svampintrång.

Fotosyntesen:
Ny kunskap för dagen beträffande fotosyntesen är att träd andas både dag och natt, men att fotosyntesen endast sker på dagen. Överproduktionen av glukos på dagen är det som gör att trädets tillväxt ökar. På natten sker en omvänd fotosyntes i form av att trädet tar upp syre och släpper ut koldioxid.

På bladet finns det klyvöppningar som kan liknas vid läppar. Dessa fångar in luftens koldioxid. Med hjälp av vattnet från rötterna tillsammans med koldioxiden och solenergin sker själv fotosyntesen och det bildas glukos och syre.

Fotosyntes

Idag har vi tillsammans läst in oss på fotosyntesen. Vi har tyckt det var positivt att sitta tillsamman då vi har kunnat delge och tagit till oss varandras kunskaper och förståelse.

Fotosyntes

Processen
En av de viktigaste processerna på jorden är fotosyntesen! Själva processen sker i steg och är komplicerad och sker i alla gröna växter. Det är ett cirkulärt kretslopp. De komponenter som är förutsättningen till fotosyntesen är koldioxid, vatten och energi (solen). I processen tar växterna upp koldioxid i vår luft och släpper tillbaka syre. Syret är ett överskott. Växtens process är att den sparar kolet tillsammans med solenergin och vattnet som bildar glukos/socker vilket är växtens näring (lagrad solenergi).

Växter tar upp koldioxid och släpper ut syre. Djur och människor tar upp syre och släpper ut koldioxid. Detta är det cirkulära kretsloppet enligt oss.

Det är viktigt att rötter, stam och grenar överlever vintern därför fälls löven. Trädets ”mat” är socker vilket sker i bladet. Klorofyllet kan med solljus omvandla koldioxid och vatten till socker vilket kallas för fotosyntes.


Klorofyll - Varför ändrar bladen färg och faller av?
På hösten suger trädets stam upp klorofyll och näring från bladen. Detta gör att bladen skiftar färg i takt med att klorofyllet och näringen minskar. Till slut släpper bladet och faller till marken. Man kan säga att trädet går i ide. För att öka förståelsen kan man använda sig av tankemönster som Ahlrik (20100207) förespråkar i ett didaktiskt perspektiv. Vårt tankemönster beträffande att trädet vilar på vintern och sparar sin energi kan överföras till när björnen går i ide.

Under dagens läsning har det uppkommit flera frågeställningar som vi kommer att ställa vid nästa handledning.

Referenser:
Klinting, L. (1990). Första trädboken. Stockholm: Rabén & Sjögren Bokförlag.
Sacher, R. (1980). Den förvandlade skogen. Malmö: Berghs Förlag AB.
Ahlrik, A-S. [2010-02-07]. Muntlig kommunikation. Hösgskolan Skövde.



Vid nästa tillfälle planera vi att fördjupa oss inom
BIOLOGISKA TERMER och TRÄDES UPPBYGGNAD


// Malin, Lotta, Wictoria, Evelina

Handledning 20100215

Idag har vi haft det första tillfället av handledning vilket blev en intressant process för gruppen. Vi hade svårt att se ett avgränsat område kring Organism liv. Efter några timmars dividerande och diskuterande om teman med olika inriktningar är nu området avgränsat till Träd.

Frågor som kom upp var bland annat; Vad har vattnet för betydelse för träd? Hur får trädet vatten? Vad händer med vattnet? Hur påverkar ljus träd? Vad innebär fotosyntes och klorofyll? Kan vi biologiska termer som skaft, gren, kvist, blomma, knopp och årsringar? Hur har utvecklingen för att fälla träd utvecklats ur ett historiskt perspektiv?

Innan avslutad dag har vi bestämt att börja vår fördjupning i FOTOSYNTES, KRETSLOPPET och BIOLOGISKA TERMER. Vi ser fram mot ett intressant och roligt arbete.

Evelina
Malin
Wiktoria
Lotta

Valt område till Examinationuppgift 1

Valt område: Organism Liv

Diskussionerna har gått i olika banor om vad ett fenomen kan innebära. Tankarna gick från början om vad en människa behöver för att leva, men vi upplevde att ämnet skulle bli för stort och abstrakt för att arbeta med barn i tidiga åldrar under endast ett lektionstillfälle.

Vi valde att arbeta med organism liv och vi kom fram till olika områden som vi behöver fördjupa oss i.
Fotosyntesen
Vatten
Ljus
Kretslopp
Luft
Näring
Växthus (teknik)
Grön flagg

Seminariumanteckningar från 2010-02-08

Artikel: Yoon, Jiyoon; Onchwari, Jacueline Ariri (2006). Teaching Young Children Science: Three Key Points

Vi har läst ovan nämnda artikel där författarna lyfter fram tre utgångspunkter i undervisningen i det naturvetenskapliga ämnet, vilka är;
Lämpliga metoder för utveckling (DAP)
Lämpliga metoder för utveckling innebär att pedagogen är medveten om hur barn utvecklas och lär sig, barns individuella skillnader samt hur de påverkas av det sociokulturella sammanhang de växer upp i.
5 E:s instruktionsmodell
De fem faserna är engagera, utforska, förklara, elaborera och utvärdera. Det författaren redogör för beträffande instruktionsmodellen är att pedagogen ska ta tillvara på barns medfödda nyfikenhet, lära sig om naturen samt utveckla deras förmåga att problematisera.
Ifrågasättande
Ifrågasättandet är ett steg i att vägleda barnen i deras nyfikenhet och vetgirighet för att stimulera lärandeprocessen. Vi tolkar det som författarna menar att det centrala ligger i att barnen själva ska hitta svar på sina frågor. Vi anser utifrån artikeln att vägen till målet (läroprocessen) är viktigare än själva målet.

Vi har valt att göra en tankekarta kring artikelns mest centrala delar utifrån barns lärande i det naturvetenskapliga ämnet. Tankekartan var ett sätt att strukturera samt synliggöra alla i gruppens tankar och en metod till vår egen lärandeprocess, vi lär av varandra.

Vi anser att artikeln var relevant till dagens sätt att se på undervisning och barns sätt att lära. Den går i linje med dagens pedagogik som vi lär i vår utbildning. Det var inget ”nytt” eller utmanande som fick oss att ifrågasätta och problematisera våra tankar. Däremot ställer vi oss frågan om det ser ut så här i verksamheten? Vi kan till viss del urskilja att yttre omständigheter kan göra att tanken finns men det fungerar inte i praktiken, exempel på detta kan vara stora barngrupper, fastställda rutiner och samhällets komplexitet. Kan det vara så att verksamheternas pedagoger har svårt att se möjligheter utanför de traditionella ramarna.


// Wictoria, Lotta, Evelina och Malin

Seminariumanteckningar från 2010-01-29

Vi startade med att gå igenom de olika begreppen inom litteraturen.

Naturvetenskap (NV)

”Typisk kan naturvetenskaplig forskning sägas behandla frågor om hur naturen och den materiella världen fungerar” (Wickaman, Persson 2008, s. 29). Andersson (2008) och Ginner (1996) skriver att natur och teknik har samband med varandra samt att det även samspelar med samhället, NTS, Natur, Teknik och Samhälle.

Andersson (2008) menar att elever har svårt att se delar som en helhet och bilda sammanhang inom området. Sammanhang och helhetssyn saknas idag i undervisningen som är en av de viktiga uppgifterna vi har som blivande pedagoger. Vi anser att undervisningen måste anpassas och läggas upp på så vis att elever utvecklar förmågan att använda sina kunskaper och sätta in dem i andra situationer och sammanhang. Detta är något som hela gruppen kan känna igen från våran egen skolgång då vi upplevde att vi endast fick faktakunskaper som vi inte kunde sätta in i ett sammanhang.

Andersson (2008) konstaterar utifrån läroplanen och kursplanen att det naturvetenskapliga ämnet har två syften, varav det första är att intressera eleverna för naturvetenskap förmå dem att bygga kunnande om arbetssätt, teorier och begrepp. Det andra syftet är att bidra till att eleverna kan orientera sig i den komplexa omvärlden. Författaren framhåller även vikten av att barnen ska kunna förstå sin omvärld och för det krävs det en viss allmänbildning inom naturvetenskap och teknik.

Sjöberg (2005) menar att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt inom naturvetenskapen för att kunna göra övervägande val. Vidare beskriver Sjöberg (2005) att naturvetenskapen är ett kulturarv. Vi anser att kulturarvet fostrar eleverna genom naturvetenskapen till morgondagens demokratiska medborgare. Att kunna lite om mycket än mycket om lite, tror vi kan främja barnens förhållningssätt till naturen och naturvetenskapen.

Teknik

En av teknikens negativa sidor är att vi kan se att människan blir latare och latare genom att tekniken uppfyller våra behov. Utifrån människans behov föds hela tiden ny teknik i en kontinuerlig utveckling. I världen finns det mycket teknik, men vi anser att denna inte fördelas utifrån där behovet är större (Haiti som exempel).

Hur fördelar man kunskap och teknikens möjligheter/resurser inom världen?

Vad är det som gör att undervisningen blir stimulerande och meningsfull inom teknik?
En av oss har god erfarenhet av teknikundervisningen med att läras sig brons uppbyggnad och konstruktion. Problemlösning och argumentering var i fokus av den undervisningen.

Ginner (1996) menar att naturen är naturlig. Teknik är något vi människor uppfinner och skapar vilket påverkar oss och vår natur. Vad blir konsekvenserna för människan och samhället och vems problematik blir det? Vad är alternativen? Finns det några? Tänker vi människor alldeles för kortsiktigt?

Ämnesdidaktik/ämnesteori

Didaktik kommer från grekiskan, undervisningskonst. Vad hur och varför och för vem. Sjöberg (2005) menar att ämnesdidaktiken består av att ha god kunskap inom ämnet men en god pedagog måste kunna lära ut. För att kunna lära ut sitt ämne behövs en motivering och förklaring till ämnes vikt, genom att kunna sitt ämne har du en ämnesteori. Metodiken spelar alltså en oerhört viktig roll för att kunna nå fram till elever vilket vi ser som en viktig och stimulering i vårat kommande yrke.

Vinterland

Träden är nu fulla med rimfrost, hur kommer det sig?

Välkommen

Detta är basgrupp 1 a som testar första inlägget.
Vi hoppas att tekniken är med oss och att allt kommer att fungera som det ska.
Wictoria, Lotta, Malin och Evelina