måndag 8 februari 2010

Seminariumanteckningar från 2010-01-29

Vi startade med att gå igenom de olika begreppen inom litteraturen.

Naturvetenskap (NV)

”Typisk kan naturvetenskaplig forskning sägas behandla frågor om hur naturen och den materiella världen fungerar” (Wickaman, Persson 2008, s. 29). Andersson (2008) och Ginner (1996) skriver att natur och teknik har samband med varandra samt att det även samspelar med samhället, NTS, Natur, Teknik och Samhälle.

Andersson (2008) menar att elever har svårt att se delar som en helhet och bilda sammanhang inom området. Sammanhang och helhetssyn saknas idag i undervisningen som är en av de viktiga uppgifterna vi har som blivande pedagoger. Vi anser att undervisningen måste anpassas och läggas upp på så vis att elever utvecklar förmågan att använda sina kunskaper och sätta in dem i andra situationer och sammanhang. Detta är något som hela gruppen kan känna igen från våran egen skolgång då vi upplevde att vi endast fick faktakunskaper som vi inte kunde sätta in i ett sammanhang.

Andersson (2008) konstaterar utifrån läroplanen och kursplanen att det naturvetenskapliga ämnet har två syften, varav det första är att intressera eleverna för naturvetenskap förmå dem att bygga kunnande om arbetssätt, teorier och begrepp. Det andra syftet är att bidra till att eleverna kan orientera sig i den komplexa omvärlden. Författaren framhåller även vikten av att barnen ska kunna förstå sin omvärld och för det krävs det en viss allmänbildning inom naturvetenskap och teknik.

Sjöberg (2005) menar att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt inom naturvetenskapen för att kunna göra övervägande val. Vidare beskriver Sjöberg (2005) att naturvetenskapen är ett kulturarv. Vi anser att kulturarvet fostrar eleverna genom naturvetenskapen till morgondagens demokratiska medborgare. Att kunna lite om mycket än mycket om lite, tror vi kan främja barnens förhållningssätt till naturen och naturvetenskapen.

Teknik

En av teknikens negativa sidor är att vi kan se att människan blir latare och latare genom att tekniken uppfyller våra behov. Utifrån människans behov föds hela tiden ny teknik i en kontinuerlig utveckling. I världen finns det mycket teknik, men vi anser att denna inte fördelas utifrån där behovet är större (Haiti som exempel).

Hur fördelar man kunskap och teknikens möjligheter/resurser inom världen?

Vad är det som gör att undervisningen blir stimulerande och meningsfull inom teknik?
En av oss har god erfarenhet av teknikundervisningen med att läras sig brons uppbyggnad och konstruktion. Problemlösning och argumentering var i fokus av den undervisningen.

Ginner (1996) menar att naturen är naturlig. Teknik är något vi människor uppfinner och skapar vilket påverkar oss och vår natur. Vad blir konsekvenserna för människan och samhället och vems problematik blir det? Vad är alternativen? Finns det några? Tänker vi människor alldeles för kortsiktigt?

Ämnesdidaktik/ämnesteori

Didaktik kommer från grekiskan, undervisningskonst. Vad hur och varför och för vem. Sjöberg (2005) menar att ämnesdidaktiken består av att ha god kunskap inom ämnet men en god pedagog måste kunna lära ut. För att kunna lära ut sitt ämne behövs en motivering och förklaring till ämnes vikt, genom att kunna sitt ämne har du en ämnesteori. Metodiken spelar alltså en oerhört viktig roll för att kunna nå fram till elever vilket vi ser som en viktig och stimulering i vårat kommande yrke.

2 kommentarer:

  1. Det var intressant att få ta del av era tankar kring de tre viktiga begreppen för den här kursen. Några reflektioner/frågor från mig utifrån det ni skriver. Ni tar upp att elever har svårt att se delarna som en helhet. Jag håller helt med er om att sammanhang och helhetssyn är begrepp som behöver bli mycket tydligare för eleverna. Har ni funderat över hur NI kan bidra till att det blir så? Ni skriver vidare att människan blir latare och latare, men hon blir väl också mer och mer kreativ i sina lösningar av olika problem i vardagen? Att sedan inte de kreativa lösningarna kommer de till godo som verkligen behöver dem, är ju ett stort problem, som kanske delvis har sin grund inom det ekonomiska området.

    SvaraRadera
  2. Att hjälpa eleverna att se delarna som en helhet, tror jag att vi som lärare måste vara mer tydliga och att sammanflätta undervisningen. Andersson (2008) lyfter fram att det är viktigt att tidiga erfarenheter exempelvis att "eleverna får exprementera med luft i tidiga åldrar och lära känna dess egenskaper" (sid 55)för att i högre klass kunna koppla samman tidiga erfarenheter om luften och då få en förståels i vad partikelmodellerna för gaser har för en betydelse. Jag anser att det är viktigt att se vad eleven har med sig och hur den kunskapen kan bilda en helhet och förståelse.//Wictoria

    SvaraRadera