Handledning 22/2

Idag hade vi vår första handledning, vilket var väldigt givande samt gav oss nya begrepp inom vårt valda område, träd. Några av begreppen som vi har berört idag är fotosyntesen, fröspridning, pollinering, årsringar, angrepp av svampar och insekter samt hur det går att arbeta tematiskt utifrån ett skolträd, dock har vi valt att fördjupa oss i trädets morfologi (formlära) och funktion idag.

Stam:
Skillnaden på buskar och träd är att träd har en huvudstam medan buskar grenar sig från marken. Stammens främsta funktion är att bära upp dess krona. Vidare består stammen av ett uppåtgående system som benämns som xylem, vilket innebär att vatten, salter och mineraler transporteras från rötterna till bladen. Det neråtgående systemet, från blad till exempelvis rot, benämns istället floem.

Stammen består av cellulosa och lignin (vedämne). Det är ligninet som gör trädets hållfasthet vilket resulterar i att det kan växa så högt. Vissa träd kan bli upp till 100 meter höga.

Trädets årsringar varierar i storlek beroende på om det varit ett finare år. Finare – större årsringar. De mörka ringarna bildas på hösten då trädet har mindre tillväxt beroende på fotosyntesen. De ljusa årsringarna bildas på försommaren då trädet har god tillväxt. Årsringarnas täthet varierar beroende på hur den direkta omgivningen ser ut, alltså vilket utrymme trädet har visar sig på dess årsringar. I skogen går det att se mindre granar vilka man kan tro är ”unga” granar, men de kan även vara så kallade ”varggranar”. Det är gamla granar som har blivit utkonkurrerade av andra granar beroende på till exempel på vattentillgång och solenergi.

Grenar:
Olika träd har olika grenstruktur samt spridning. I sluten skog är grenar kompakta till skillnad från en öppen skog där grenarna får och tar mer plats. Här har även ljuset en inverkan på dess struktur.

Rötter:
Rötternas funktion är att suga upp vatten och att förankra trädet. Det finns olika rötter som exempelvis plankrötter som finns i tropikerna samt andningsrötter som finns på träd i mangroveträsken. Rötterna andas konstant.

Vi har också lärt oss att mykorrhiza har stor betydelse för trädet. Roten som går ner i marken innehåller cellväggar. Vidare under marken finns svampmycel (svamptrådar) som bildar en så kallad ”strumpa” runt roten. Mycelet går in mellan cellväggarna och skyddar roten mot bakterieangrepp. Det blir även ett förlängt rotsystem för trädet och dess främsta uppgift är att ta upp vatten och närsalter. I gengäld får svampen glukos från trädet. Träd och svamp lever i symbios med varandra.

Barken:
Barken är trädets skydd och består av två lager, ytter- och innerbark. Ytterbarken är död och om den är skadad kan detta leda till svampintrång.

Fotosyntesen:
Ny kunskap för dagen beträffande fotosyntesen är att träd andas både dag och natt, men att fotosyntesen endast sker på dagen. Överproduktionen av glukos på dagen är det som gör att trädets tillväxt ökar. På natten sker en omvänd fotosyntes i form av att trädet tar upp syre och släpper ut koldioxid.

På bladet finns det klyvöppningar som kan liknas vid läppar. Dessa fångar in luftens koldioxid. Med hjälp av vattnet från rötterna tillsammans med koldioxiden och solenergin sker själv fotosyntesen och det bildas glukos och syre.