Besök på Balthazar den 15 April

Besöket på Balthazar var enormt rolig och inspirerande, vi fann många möjligheter att utvecklande undervisning samt att väcka barn och elevers intresse för teknik och vetenskap i skolan och förskolan. Genom att knyta an till den traditionella undervisningen om olika teman kan Science Centers vara ett bra hjälpmedel för barnen att få arbeta praktiskt och få en större förståelse för det teoretiska som har arbetats med i skolan. På så vis kan barnen få en upplevelse genom att använda hela kroppen och få en bredare kunskapsbas. Under ett besök på Science Centers får även barnen möjlighet att träna samarbetsförmågan genom att tillsammans lösa olika problem samt att föra olika dialoger om ur de har kommit fram till de olika lösningarna. Lpfö 98 synliggör vikten i att barnen på förskolan får möjlighet att ”utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge utryck för sina uppfattningar” och att ”utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och teknik”.

Att använda sin näsa för att kunna känna en doft ar bra. hur skulle daet vara om man inte kände någon doft? (luktsinnet)

Under dagen var vi med under flera rundvandringar med grupper som hade en variation mellan åldrarna, från förskolan till skolan. Vi fick även möjlighet att prova på olika experiment och använda våra idéer och tankar för att på ett bra sätt lösa olika problemlösningar. Den första gruppen hade arbetat med hjärtat under en tid och fick en genomgång på hur blodet transporterades igenom hjärtan, en bra avslutning på ett tema arbete.
Sedan kom det äldre elever som visningen var mer inriktad på matematiken, de fick mötta en pirat som hade blivit lämnad på en ö med en skatt som hon skulle vakta. Piraten hade även fått ett medlande av kapten om hon klarade att öppna den skulle hon få halva skatten. Eleverna fick hjälpa till att lösa olika matematiska problem för att komma fram till den kod som skulle låsa upp låset på kistan. Eleverna var intresserade och delaktiga för att kunna ”knäcka” koden. Kistan innehöll olika matematiska problem i form av spel som eleverna sedan två och två fick lösa. Lpo94 synliggör att skolan ansvarar att varje elev efter genomförd grundskolan skall ”behärska grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet”.

Genom samtal på eftermiddagen med pedagogerna som arbetade på Balthazar, diskuterades att Science Centers är mer som ett komplement till lärandet och inte ett koncept, att det används för att komplettera den undervisningen som sker i vardagen. De berättade att det fanns flera temalådor att låna om man ville ta med experiment till förskolan eller skolan och arbeta med under en längre tid. Lådorna är välutvecklade och skapar en nyfikenhet att vilja veta mer samt att lådorna ger barnen möjlighet att använda sitt eget tänkande.

//Wictoria

Miljövänliga Augustenborg

Hej allihop!

När jag var på intensivkursen i Malmö ht 2007 med det nordiska utbytet så var vi på studiebesök i Augustenborg som är en eko-stad!
Det som är så speciellt med denna stad (egentligen stadsdel i Malmö) är att den 1998 fick bidrag från regeringen för att utföra en ekologisk omställning samt att man utgår och omformar stadsdelen med hjälp av att involvera de boende i området.
Det man har gjort är bland annat:
· Ökat andelen gröna ytor för att på så vis tillföra mer syre till staden.
· Ökat den biologiska mångfalden genom att införa så kallade gröna tak, växter på hustaken, för att tillföra mer energi, syre och växter till området. I Augustenborg är alla nya hus tvingade att ha gröna tak för att fortsätta processen, läs gärna mer på www.greenroof.se.
· Utvecklat ett källsorteringssystem som skolklasserna i området kontrollerar, där sophusen är byggda av helt naturliga material.
· Arrangerat Malmös första bilpool med etanolbilar, där man kan boka in vilken dag och tid man behöver ha en bil.
· Byggt upp Malmös största solvärmeanläggning som bidrar till energiförsörjningen.

För att läsa mer om ekostaden, gå in på:
http://www.malmo.se/Medborgare/Miljo--hallbarhet/Miljoarbetet-i-Malmo-stad/Projekt--natverk/Projekt/Ekostaden-Augustenborg.html

Papper
Jag hittade en intressant hemsida skogeniskolan.se/fakta/dokument/ACF22... som beskriver vilka träd som används när man tillverkar olika slags papper. Det beskrivs att trädslagen har olika kvaliteter och passar därmed bra till olika slags produkter. Det bästa trädet att använda vid tillverkning av papper är gran, eftersom granfibrerna gör att pappret blir tätt och inte släpper igenom ljus.

Genomsnittsanvändningen av papper i världen är 56 kg per person och år, men det skiljer sig år mycket i olika delar av världen; Afrika till exemepl använder mindre än 10 kg per person och de som använder mest papper är nordamerika som förbrukar ca 300 kg per person och år!

På skogeniskolan beskriver sedan författarna olika slag av papper såsom mjukpapper (toapapper, hushållspapper, servetter) som görs av tall, björk och returpapper.Vid tillverkning av tidningspapper används mestadels gran samt returpapper; journalpapper, såsom veckotidningar och kataloger behöver ha starkt papper eftersom sidorna är tunna och då används tall, björk och gran. Finpapper, kopieringspapper, ritpapper, kuvert mm behöver vara starkt så att det kan sparas i många år utan att pappret eller trycket försvinner, även då används tall och björk.

Annan fakta som framkommer om papper är att förpackningar som ska innehålla livsmedel ej görs av returpapper samt att vätskekartonger, såsom mjälkförpackningar förses med en tunn plastfilm så att förpackningen blir vattentät. Plastfilmen består av polyeten (kol + väte).

På sidan www.recycling.se/Templates/Article_image_right.aspx?PageID=5f1db086-6a79-4531-9e3d-6a1eb1601a2e finns information om återvinning av papper bland annat. pappersfibern går att återvinna 5-7 gånger och det ger en betydande energibesparing. Den energi som sparas är störst vid tillverkning av tidningspapper baserat på returfiber. Allt insamlat tidningspapper återvinns till tillverkning av nytt tidningspapper eller till mjukpapper. Trots hög insamlning importerar vi idag returpapper för att täcka behovet. Även alla insamlade pappersförpackningar skickas till kartongbruk som gör nytt material till nya förpackningar såsom vällingförpackningar eller cornflakesförpackningar.

Teknik
På mina barns förskola har pedagogerna infört mer tekniska hjälpmedel under den sista tiden. För några veckor sedan fick barnen en dator som endast är till för dem och de har även satt upp en digital fotoram i hallen, vilket jag som förälder upplever är väldigt roligt och inspirerande eftersom man då får se sitt barn i olika situationer under dagen. På min yngsta dotters avdelning har de även övergått från månadsbrev till veckobrev, som man dessutom får via maieln istället för ett pappersark som tidigare. Positivt med det är att de bifogar foton på mitt barn samt att man blir uppdaterad oftare. Min upplevelse är att mindre barn inte berättar så utförligt vad de har gjort på dagen på förskolan, men nu kan jag istället läsa vad de har gjort under veckan och sedan diskutera det med min dotter. När vi sitter gemensamt vid datorn och hon ser bilderna kommer hennes tankar kring aktiviteten tillbaka och hon börjar att berätta spontant, vilket inte varit fallet tidigare, har jag frågat vad hon har gjort under dagen har jag endast fått ett kort "lekt" till svar, möjligen att hon har berättat med vem. Alltså upplever jag ur ett föräldraperspektiv endast fördelar med detta.

Utifrån kursplanemål 4, utforma en undervisning inom naturvetenskap och teknik med hänsyn tagit till det omgivande samhället som en resurs, kommer här följande inlägg.

I den klass år 1 jag gör min VFU har de under ett antal veckor arbetat med något som heter Snilleblixtrarna. Information för dig som vill veta mer finner du på www.snilleblixtarna.se Snilleblixtrarna är ett färdigt koncept att utgå från för pedagoger och lärare med ett material som är utformat med förankring i läroplanen. Snilleblixtrarnas syfte är att på ett kreativt sätt utveckla och skapa nyfikenhet och intresse att utveckla förmåga till bra problemlösare hos barn. Materialet bör ses som en tillgång men kan givetvis utvecklas vidare individuellt av pedagog eller lärare. Moment som materialet är uppbyggt efter är följande:

pilla
sätta ihop
upptäck

klura
bygg

visa

När jag diskuterar materialet med några av lärarna på skolan poängterar de att det är ett lättarbetat material som är ämnesövergripande. De nämner ämnesområden som till exempel bild, svenska, matematik, teknik, samhällskunskap och miljö. Att det går att arbeta med ämnesövergripande anser jag bra är en styrka. När jag ser på elevarbetena blir PROCESS mest framträdande. Att processinrikta undervisningen med fokus på naturvetenskap och teknik utifrån Snilleblixtrarna ligger helt i linje med vad kursens föreläsare och dess litteratur förespråkar. Det har möjliggjorts för eleverna att ställa hypoteser, använda kreativiteten, utforska, testa, pröva sina kunskaper praktiskt. Handledaren berättar att eleverna har varit oerhört målmedvetna och det har kommit upp problemlösningar av riktigt hög kvalité! Häftigt! Eleverna uppgift var att uppfinna en teknisk pryl.

I teknikprojektet Snilleblixtrarna ställer jag mig några frågor. Är det bra att använda färdiga koncept? Vilka möjligheter och eventuellt nackdelar finns det? Min filosofi är att har du ett kritiskt granskande förhållningssätt till det material och innehåll ser jag det som en mycket stor tillgång! Att försöka ”uppfinna hjulet fler gånger” har jag ibland svårt för. Inte för att det riktigt hör hit men min känsla är att vi som studenter förväntas att hitta på lärandetillfällen och lektioner från grunden hela tiden. Är det så när vi kommer ut i verksamheterna? Skulle vi inte kunna se lektion.se till exempel som en tillgång. Utgå från någon annans tankar. Granska, göra om, lägga till. Men som sagt menar jag att konceptet bör ses som en tillgång men användas efter förnuft. Ställa didaktiska frågorna vad, varför, hur för att utveckla tankar och idéer. Här kommer några smakprov på elevernas kreativitet!







Som ni ser utgick eleverna från en viss arbetsgång
1) Problem
2) Lösning
3) Användningsområde

Detta är ett sätt hur man kan lyfta ett specifikt ämne eller område under en kortare period i den pedagogiska verksamheten. Klasserna, två parallella spår, har nu bjudit in till en utställning kring detta teknikarbete. Med lite tur blir jag inbjuden och har möjlighet att komma. Vi får se. Det har varit intressant att ta del av hur denna klass arbetade med ämnet teknik. (Jag är ledsen men det bara strular med bilderna...)

Aspö

Aspö
Idag var vi på Aspö gård och hade utomhusmatematik, vilket var en mycket givande dag! Vi fick många bra idéer på aktiviteter vi kan göra med barnen när vi själva börjar arbeta, men även ett tillfälle att vara med klasskamrater i en annan miljö än den vanliga skolmiljön. Under den halvdag vi var där var det tydligt hur alla blev mer öppna och glada och engagerade, det soliga vädret gjorde säkert sitt till, men precis som Manne Ryttman sade så öppnar skogen upp på ett annat sätt. Dels det som Wictoria skrev om i tidigare blogginlägg, att skogen eller att vara utomhus tar bort det könstraditionella som finns på förskolan där dockvrån oftast används mer av flickor och bilarna mer av killarna, i skogen finns inga saker som är mer ”flickiga” eller ”pojkiga”. Vidare menade Ryttman att aktiviteter i skogen ofta öppnar upp för nya konstellationer av barn som leker tillsammans. Jag tror även att de yttre attribut barn (människor) använder för att visa sin identitet, såsom exempelvis vilka kläder man brukar ha försvinner i skogen där alla ser mer likadana ut, vilket kan vara en stor fördel särskilt för äldre barn.

Jag tror precis som Ryttman framhöll att aktiviteter utomhus passar bra för de elever som har svårt för att sitta still under den traditionella klassrumsundervisningen, men alla elever tror jag blir vinnare av utomhusundervisning, man blir piggare, man har mer frihet och utrymme, man lär sig att uppskatta naturen och lär sig vad den har att erbjuda samt att man lär sig att se sin egen del i kretsloppet, vilket betydelse har det jag gör? Jag är själv uppvuxen på landet och båda mina föräldrar var väldigt naturintresserade. Eftersom vi hade hund var vi ofta ute på promenad tillsammans och jag minns hur pappa pekade ut olika blommor, träd, fåglar osv. Varje vår gick jag och min syster varje dag till de ställen där de första tussilagona, snödropparna eller vitsipporna växte och det var en speciell känsla den dagen man såg den första blomman. Jag är helt övertygad om att mina föräldrar gett mig det naturintresse jag har idag och att jag fortfarande går ut och letar efter den första vårblomman, tillsammans med mina barn som jag hoppas kommer att ge det till sina barn sedan. För de barn som inte får de upplevelserna hemma anser jag att det är viktigt att de får det på förskolan och skolan. Hur ska deras naturintresse annars kunna födas?

Naturdag på Aspö

Tack för en trevlig förmiddag ute i skolgen.
Skogen har många möjligheter att utveckla förskolebarn, som skolbarn (elever) men inte minst lärare och pedagoger. Att ta vara på den natur vi har kan leda till ett nytt lärande som man inte får i klassrummet eller inne på förskolan. I naturen får barn, som vuxen använda alla sina sinnen samt kroppen och naturen ger även möjlighet att ha ett ämnesövergripande innehåll. Genom att använda naturen och dess innehåll utvecklar barn/elever en förståelse om det levande. Exempelvis att följa trädets livscykel från vad som händer på hösten, genom vintern, vår och sommar, vilket Elfström et al (2008) skriver ”att låta barnen uppmärksamma förändringar, olikheter och detaljer” (s 106) ger en mer utvecklad och konkret förståelse. Genom att arbeta med naturen och låta barn/elever utforska, laborera och inspireras av den, kan jag som lärare kopplas detta till många av styrdokumentens mål både inom Lpö98 och Lpo94.

Naturen är ett könsneutralt område, jämförande med förskolan och skolan, där bilar, dockor och andra intresseområden delar in barnen. I skogen är en pinne en pinne och kan vara precis vad barnet själv vill att den skall vara, det är bara fantasin som sätter gränser. Naturen ger även barnen/elever en bättre koncentration och en djupare kunskap om olika änmen.

Det har varit både roligt och inspirerande övningar att ta med sig ut i arbetslivet, det har även var ett bra tillfälle att träna samspel i grupp. Vi skulle nog ha kunnat hålla på hela dagen lång.

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm. Liber

//Wictoria

Papperstillverkning på förskolan
Vid genomförandet av papperstillverkning på förskolan upplevde vi i gruppen att det blev ”görandetillfällen”, så våra funderingar handlar om hur lärandetillfällena skulle kunna utvecklas vidare. Vi anser att ibland kan ett ”görandetilllfälle” ligga till grund för att fånga upp det ”riktiga” lärandeobjektet, som man gör vid ett senare tillfälle. Vårt mål för lektionen var att barnen skulle utveckla förståelsen för att papper kommer från träd, vilket vi kunde konstatera att vi inte uppnådde. I efterhand inser vi att barnen hade behövt fler lärandetillfällen där mer teori hade kunnat ingå för att kunna göra kopplingen ”från träd till papper”. Vi anser att lärande inte sker vid ett specifikt tillfälle utan ingår i en process där man hela tiden återknyter till processens tidigare tillfällen. Därför bör pedagoger ha en viss flexibilitet i sin planering, med det menar vi att efter varje avslutad aktivitet behövs tid för reflektion för att på bästa sätt veta hur man ska möta barnen och deras utveckling i processen.

Det vi alla är eniga om är att ibland måste man acceptera att ”görandetillfällen” inte behöver vara negativa om vi som pedagoger har en medvetenhet om den pedagogiska tanken och att man gör en uppföljning. Efter ett ”görandetillfälle” är det viktigt att använda reflektionen som grund för hur vi som pedagoger ska utveckla verksamheten utifrån det specifika lärandeobjektet. Vidare vill vi knyta an till Bengt Draths föreläsning (Muntlig kommunikation 2010-04-13) där han poängterar vikten av att utgå från det konkreta, visuella till det abstrakta. Utifrån detta kan vi se att det hade varit bättre att skriva lektionsplaneringen utifrån de tre tillfällen (samtal, genomförande, samtal) vi varit på förskolan då vi tror att barnen hade fått större möjlighet att uppnå målet. Det vi istället gjorde var att koppla målet endast till ”görandetillfället”. Positivt var att vi under tillverkningen av pappret genomförde diskussioner med barnen som gav många intressanta tankar som vi kommer att knyta an till vid det uppföljande samtalet.

Malin, Evelina, Wiktoria och Lotta

Papper tillverkning i skola

Vi valde att genomföra lektionen i mindre grupper detta för att nå alla elever samt se elevernas måluppfyllelse. Utifrån svaren från vår Cartoon utformade vi nedanstående lektionsplanering.
Vi har valt att göra en sammanfattning av de olika lärandetillfällena i skolan efter en diskussion i gruppen.

Mål
Övergripande mål ur kursplanen i Naturorienterande ämnen och Biologi:
Strävansmål:
Utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande.

Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Biologi:
Kunna delta i samtal och bevarandet av naturtyper och mångfalden av arter.

Konkreta mål:
Eleverna ska efter utförd lektion
Utvecklat sin förståelse för vikten av att återvinna papper.
För att eleverna ska nå detta mål kommer vi under lektionen ställa utvecklande frågor för att eleverna ska påbörja en reflekterande tankeprocess. Frågor vi kommer lyfta är;
Varför tror du att det är bra att återvinna papper?
Hur tror du att det skulle bli om vi inte återvann papper?
Hur kan du göra för att återvinna papper?
Vad kan du göra för att få någon annan ska börja återvinna papper?

Kunna utryck en minst en tanke utifrån frågeställningar.

Sammanfattning
Lektionerna började med en återkoppling till intervjutillfället med hela gruppen; Kommer eleverna ihåg var diskussionen handlade om vad som kunde framställas av träd? Samtliga i gruppen uppfattande att eleverna hade tagit till sig diskussionen och visade på ett flertal förslag från första tillfället, exempelvis bastu, leksaker, möbler, papper och utedass.

Vid lärandetillfällena fick alla elever tillverka varsitt papper och detta utfördes i mindre grupper om fyra till fem elever. Utifrån varje elevgrupp hölls en kort genomgång av papprets tillverkningsprocess från träd till papper, både i stor skala på ett pappersbruk samt dagens lärandetillfälle. Hur tror eleverna att processerna genomförs och vad är det som skiljer dem åt? Många av eleverna hade uppfattningen om att det var löven som används vid papperstillverkning, några elever trodde att barken var viktigast och andra ansåg att stammen var det man tillverkade papper av och ett fåtal av eleverna visste att eldningspellets består av sågspån.


Efter denna diskussion visade vi olika papper exempelvis toalettpapper, kartong, böcker och vårt eget tillverkade papper, detta för att påvisa variationen på papperstillverkningen och hur materialet påverkar papprets struktur. Några av eleverna såg och kände likheter mellan ”vårt” papper och toalettpapper. Diskussionen fortsatte sedan in på återvinning av papper och många av eleverna berättade att deras föräldrar eldade eller samlade tidningar och pappersförpackningar hemma för att sedan åka till återvinningsstationen. En lastbil hämtar det gamla pappret och kör till pappersfabriken där papperet blandas med vatten och blir nytt papper.
Eleverna kom fram till att utan återvinning av papper skulle det inte finnas några träd och djuren samt fåglarna skull då inte ha någon stans att bo. De konstaterade att alla borde återvinna och det bästa sättet att få andra att göra samma sak var att; säga till dem samt att föra fram argumentet att träd är en bostad för fåglar och djur. Wickman och Persson (2009) framhåller vikten av att eleverna får föra fram sina reflektioner och idéer, att de själva får diskutera sina tankar med kamrater utvecklar deras sätt att tänka samt deras sociala förmåga.

Samtidigt som diskussionen fördes fick eleverna riva tidningspapper och lägga detta i en hink med vatten för att blöta upp pappret. När pappret var tillräckligt vått fick eleverna mixa pappret, med extra vatten, för att få pappersmassa som sedan fördelades i en balja. Detta skedde upprepade gånger för att få tillräckligt med massa för tillverkning av papper. Eleverna fick känna på pappersmassan i baljan och tyckte detta var lite ”läskigt”.

Därefter fick eleverna använda sig av ramarna med ett metallnät och sänka ner i massan för att fördela det sönderdelade tidningspappret över nätet. När de ansåg att det fanns tillräckligt med massa på nätet togs det upp och lades på en Wettexduk. Därefter fick eleverna använda sig av en disktrasa för att försiktigt, utan att gnugga, avlägsna överflödigt vatten. Ramen togs sedan sakta bort och duken med pappret hängdes sedan på tork i ca två dagar.

Samtliga studenter ansåg att lärandetillfällena fungerade bra, dock hade vi önskat att eleverna efter tillverkningen skulle samlas och avslutat med en diskussion om varför vi ska återvinna. Vi anser att tillfällena var fokuserade på tillverkning (görande) och inte tillräckligt teoretisk.
Alla elever var väldigt intresserade och utryckte något i diskussionen om återvinning, dessutom var eleverna entusiastiska och tyckte detta var jätteroligt. Efter att ha kritiskt granskat oss, som pedagoger, anser vi att vi borde ha haft med ämnesteori för att möta elevernas svar och frågor. Dock anser vi att vårt ämne är väl förankrat i elevernas vardag och detta menar Wickman och Persson (2009) är en förutsättning för att eleverna ska få en bra förståelse om vad naturvetenskap kan innebära samt vad de kan bidra till för naturen.


Källförteckning:
Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan – en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber.

// Wictoria, Evelina, Malin, Lotta

Ämnesteori - papper

Pappershistoria och dess tillverkning.

För nästan 2 000 år sedan uppfanns pappret i Kina, exempel på basmaterial som användes vid tillverkning var bark, bast, tyg och trasiga fiskenät som sedan finfördelades och vatten tillsattes. Denna teknik spreds i Asien av buddistmunkar och sedan vidare mot Europa. I början tillverkades pappret för hand och ett i taget. De första pappersbruken grundades på 1200-talet i Spanien och Italien och 1520 fick Sverige sitt första pappersbruk och här användes linne, hampa, lump (slitna textilier) och trasiga kläder som basmaterial. Bristen på lump tvingade pappersbruken att experimentera med andra material som t.ex. grönalger, löv, halm och potatis, detta gav dock inget bra resultat och experimenterandet gick vidare med trämassa. Här blev resultatet lyckat och i mitten av 1800-talet övergick hela tillverkningen från lump till trämassa. Genom detta material utvecklas pappersbruken genom att tillverkningen genomgår en teknisk utveckling i form av pappersmaskiner.

I Sverige fanns 35 pappersbruk 1886 med sammanlagt 2 878 anställda, detta jämfört med idag då hela 36 000 arbetare är fördelade över 46 pappersbruk, detta varav femton bruk använder returpapper som ett alternativ till basmaterial. ”År 2004 tillverkades cirka 12 miljoner ton papper i Sverige” (http://www.tumbabruksmuseum.se/pdf/papperet.pdf).
För att det ska vara lönsamt att avverka trädet för papperstilverkning bör trädet vara cirka 60-70 år och varje träd ger cirka 60 kg pappersmassa. I Sverige använder varje vuxen människa cirka 250-300 kg papper årligen, detta innebär att varje person konsumerar 4-5 stora träd varje år.

Källförteckning
Ahlrik, A-S. Temahäfte: Papperstillverkning. Högskolan i Skövde.
Tumba Bruksmuseum. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.tumbabruksmuseum.se/pdf/papperet.pdf. [2010-04-09].

// Evelina och Wictoria

Vår Concept Cartoon

Handledningstillfället den 25 mars 2010 gav oss även mycket tankar kring vår Concept Cartoon som vi efter handledningen satte oss ner för att sammanställa. Vi började med att föra samman tankar, idéer och reflektioner från intervjuerna med eleverna i skolan för att sedan hitta likheter och påståenden till vår Cartoon.

Detta blev vårt resultat och den färdigställda Cartoonen:

// Wictoria, Evelina, Malin, Lotta

Handledning 25 mars 2010

Vi diskuterade tillsammans med Anna-Stina om att tillverka papper under de lektioner/aktiviteter som vi ska utföra. Under handledningstillfället visade Anna-Stina hur vi skulle tillverka eget papper och dessutom fick vi möjlighet att själva prova på detta. Anna-Stina gav oss även tips på hur vi kunde dekorera pappret med t.ex. glitter, rester från hålslag och fjädrar. Hon menade även på att vi kunde använda oss av sågspån istället för tidningspapper som bas till pappret, dock provade vi detta ett flertal gånger innan vi genomförde våra lektioner men vi konstaterar att resultatet inte blev detsamma som med tidningspapper, kanske gjorde vi fel eller missuppfattade?
Vid handledningen fick vi även låna med oss rekvisita och ett temahäfte som handlade om just papperstillverkning, detta för att använda till våra lektioner/aktiviteter.

Rekvisita vi fick låna ifrån högskolan

Vårt egen gjorda papper

// Wictoria, Evelina, Malin, Lotta

I tisdags genomförde jag min intervju med barnen om träd. Barnen hade många goda idéer om vad man kan använda träd till, det mesta handlade om möbler samt att bygga. Två pojkar gav många olika förlag på att man kan bygga; trähelikoptrar, träbilar, träambulanser. barnen tog med mig runt på förskolan och visade allt de visste kom från träd. Jag frågade barnen vad papper är gjort av, ett barn svarade träd medan ett annat svarade plast. Det blir en intressant utgångspunkt inför lektionen då vi ska göra papper. jag tycker att det är viktigt att barnen får se att det verkligen är träd man gör papper av, vilket kan synliggöras genom att ta med sågspån och blötlägga, för att sedan kunna göra ett papper av. jag tycker det känns positivt att vårt fenomen -träd- fick en miljöaspekt genom vår valda lektion- att tillverka papper.

Hittade några bra barnböcker man kan använda på förskolan eller läsa för sina egna barn för att få dem att bli lite mer miljömedvetna och tänka efter. Dels var det den boken som föreläsarna från Dahlénium och Baltazar hade med sig "Droppe - en vattensaga", den är skriven av Amy Rader olsson och Per Gustavsson (1998) och sen en bok om Charlie och Lola som iallafall mina barn gillar att se på tv. Den heter "Hjälp vår jord" och är skriven av Lauren Child (2008), den handlar om återvinning och beskriver på ett lättsamt sätt fördelarna med att återvinna samtidigt som den ger flera tips för att skona miljön, som att släcka lamporna i ett rum när du går därifrån, cykla eller gå till förskolan samt stänga av kranen när man borstar tänderna!

Försökte även söka efter en bok som jag lånade för ett tag sedan som jag tyckte var så bra, tror den hette "vad händer om?" eller något liknande, den beskrev iallafall på den ena sidan vad som händer om du målar på en sida av pappret och på den andra sidan vad som händer om man istället målar på båda sidorna på pappret (sparar träd). Den var också väldigt bra och när jag läöste den för min 6-åring gav det tillfälle till att diskutera kring detta eftersom man fick båda sakerna presenterade, både det som är bra och det som är sämre.