Tekniken i förskolan

På förskolan kan mycket av det vardagliga materialet användas till ett tekniktänkande. Under ett besök på min fältstudie diskuterade vi vad teknik kan var och kom fram till att även klossar, kappastavar kan vara teknik samt att en låda med skruvar, spikar och brödrostar är tekning. Att använda sig av kapplastavar för att exempelvis bygga ett så högt torn som möjligt kan vara en teknik bara i det, detta tar Ginner och Mattsson (1996) ett exempel på när elever få använda sig av pappersrullar för att bygga ett torn. Författarna lyfter även att teknikundervisningen skall ge eleverna en tilltro till sin förmåga att finna en lösning på ett tekniskt problem. Detta anser jag att man även skall arbeta med i förskolan, det är viktigt att barnen får en tilltro till sig själva för att våga utforska tekniken och naturens möjligheter. Barnen arbetar även med ett material som består av magneter, Geomag, med detta material bygger barnen olika konstruktioner och kan på så viss få kopplingen till tekniken. De minsta barnen använder ett material som kallas ”plus plus”, materialet är till för att träna att bygga ihop olika konstruktionen men arbetet med detta material tränar även barnens finmotorik samt att färgerna kommer med på ett hörn.

Läroplanen för förskolan lyfter att förskolan skall erbjuda barnen en miljö som stimulerar och utmanar samt lockat till aktivitet. Förskolan skall även utveckla barnen till att kommunicera om olika områden samt lärandet till såsom att forma, konstruera och dra nytta av olika material och teknik. Lpfö98 skall förskolan sträva efter att varje barn i utveckling och lärande ”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker”.

Slutligen vill jag lyfta fram att tekniken som ett ämne som är roligt och intressant del i förskolan och kan tillämpas på många olika sätt både inomhus och utomhus för att utveckla en nyfikenhet hos barnen. Jag anser även att det är viktigt att vi benämner vad som kan vara teknik och der det ur olika perspektiv exempelvis vardagstekniken som kan var att bytta en lampa till med den avancerade tekniken.

Referenser:
Ginner, T & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet. (2006). Lärarens handbok. Solna: Lärarförbundet

//Wictoria

Sammanfattning

TRÄD – sammanfattning

Trädets morfologi och funktion
Skillnaden på träd och buskar är att träd har en huvudstam medan buskar grenar sig från marken. Trädets stam innehåller cellulosa och vedämnet, lignim, som gör trädet hållfast. Det finns träd som kan bli upp till 100 meter höga. Stammen har som funktion att bära upp trädkronan. Stammen har två system som försörjer trädet på dess näring. Xylem – från rot till blad är det uppåtgående systemet som transporterar vatten, mineraler och salter till bladen. Floem – från blad till rot transporterar druvsocker, som bildats av den kemiska processen vid fotosyntesen, och vatten som är trädets näring. Trädet har årsringar som varierar i storlek och förg. De mörkare ringarna bildas på hösten då trädet har mindre tillväxt beroende på bland annat vattentillgång och solenergi. De ljusa årsringarna bildas på försommaren då tillväxten är god. Årsringarnas täthet hat variera beroende på hur den direkta omgivningen ser ut där vilket trädets utrymme har en betydande faktor.
Trädets rötter är det som förankrar trädet, de andas konstant och suger upp vatten. Rötterna innehåller cellväggar och i dessa cellväggar växer det in svamtrådar, mycel, som bildar en så kallad strumpa på roten, mykorrihza. Mykorrihzan är ytterligare ett förlängt rotsystem som tar upp extra vatten och näringssalter för roten och trädet. Dessutom skyddar det mot bakterieintrång som kan orsaka sjukdomar. Vidare lever träd och svampar i symbios med varandra. Svampens nytta är att den blir försörjd med druvsocker från trädet. Det som vi benämner som svamp är egentligen en fruktkropp.

Fotosyntesen
Processen
Andersson (2008) menar att en av de viktigaste processerna på jorden är fotosyntesen! Själva processen sker i steg och är komplicerad och sker i alla gröna växter. De komponenter som är förutsättningen till fotosyntesen är koldioxid, vatten och energi (solen).
På bladet finns det klyvöppningar som kan liknas vid läppar och dessa fångar in luftens koldioxid. Med hjälp av vattnet från rötterna tillsammans med koldioxiden och solenergin sker själva fotosyntesen med klorofyllet och det bildas glukos och syre. Växtens förlopp är att spara kolet och vattnet som bildar tillsammans bildar glukos (druvsocker) och detta är växtens näring (lagrad solenergi). Djur och människor tar upp syre och släpper ut koldioxid, detta kallas det cirkulära kretsloppet. Det är viktigt att rötter, stam och grenar överlever vintern och därför fälls löven.
Trädet andas både dag och natt, men fotosyntesen sker endast på dagen. Överproduktionen av glukos på dagen är det som gör att trädets tillväxt ökar. På natten sker en omvänd fotosyntes i form av att trädet tar upp syre och släpper ut koldioxid.

Klorofyll - Varför ändrar bladen färg och faller av?
På hösten suger trädets stam upp klorofyll och näring från bladen. Detta gör att bladen skiftar färg i takt med att klorofyllet och näringen minskar. Till slut släpper bladet och faller till marken, man kan säga att trädet går i ide.
Andersson (2008, s.155) visar en bild (s. 55) med en figur om det elektromagnetiska spektret och att blad är gröna och blommor har olika färger beror på att ljusets olika våglängd reflekteras eller absorberas av växten. Exempelvis bladets färg reflekterar färgen grön och absorberar resterande färger, detta har med växtens material och struktur att göra; hur den tar emot färgen och reflekterar den till människoögat.
För att få en kunskap om förförståelse om träd så utfördes en intervju och diskussioner med eleverna i skolan och barnen i förskolan. I förskolan fördes en diskussion i mindre grupper under kortare samlingar och i skolan varierade genomförandet från hel klass till mindre grupper.

Historik om pappersutvecklingen
Kineserna var de första som kom på att tillverka papper för över 2000 år sedan, då tillverkades pappret av olika växtfibrer exempelvis bast, hampa, tyg och trasiga fiskenät, detta maldes sedan och blandades med vatten för att sedan bli pressas till pappersark.
Under 700-talet spreds sig denna teknik till Europa. I Sverige grundades det första pappersbruket år 1520 och då användes samma teknik som användes i Kina. Under 1700-talet föreslog en fransk forskare att de skulle börja använda trädet i papperstillverkningen i stället för växtfibrerna. Han hade forska på hur getingarna bygger sina bon. Getingar skrapar loss träbitar från exempelvis döda träd som tuggas med deras saliv som bildar en massa, som de sedan använder som byggmaterial.
Sedan år 1844 används enbart träd som råvara vid papper framställningen.
De träd som används mest i Sverige för att tillverka papper är gran, tall och björk.
Papperstillverkningen i dag sker maskinellt i fabriker runt om i världen. Återvinningspapper samlas in vid återvinningsstationerna som sedan körs till fabrikerna för att kvalitetssäkras genom att det oönskade materialet sorteras bort. Återvinningspappret löses upp på bruken tillsammans med vatten, detta roteras sedan för att sönderdelas till en pappersmassa (mälden). Här sker ytterligare en resning från oönskat materiel, genom att pappersfibrerna separeras ifrån. I mälden tillsätts även kemikalier för att påverka dess pH-värde. Pappersmassan förs genom en vira (en duk med små hål) här rinner vattnet av och resterande av massan går in i pressarna. I pressarna pressas vattnet ur massan samt att pappersfibrerna läggs i flera lager och pressas samman. Pappret går genom flera pressar och under tiden rinner mer och mer vatten av pappret. Efter att pappret har pressas har pappret 95 % kvar av sin vattenmängd för att pappret skall bli helt torrt sker en torkning i ett så kallade torkskåp. Fukten som bildas i torkskåpet värmeväxlas och tas till vara på för att värma upp lokalerna. Efter torkning av det färdiga pappret ytbehandlas för att minska damningen från pappersytan.

Återvinning
De träd som främst används vid papperstillverkning i Sverige är gran, tall och björk men nuförtiden används mer och mer returpapper för att på så vis spara skogarna. I
Sverige gör varje vuxen person åt med 4-5 stora träd om året på grund av sin pappersförbrukning, men samtidigt är Sverige ett av de ledande länderna inom återvinning då varje invånare återvinner i genomsnitt 55 kilo papper per år. Sex av tio tidningar återvinns i Sverige och 100 % av det insamlade pappret blir nytt papper.
Trädet behöver vara 60-70 år för att det ska vara tillräckligt stort och därmed lönsamt att avverka. Skogeniskolan.se/fakta/dokument/ACF22 beskriver vilka trädslag man använder vid papperstillverkning av olika slags papper då trädslagen har olika kvaliteter och därmed passar olika bra till olika papper. Det bästa trädet att använda vid tillverkning av papper är gran, eftersom granfibrerna gör att pappret blir tätt och inte släpper igenom ljus. Genomsnittsanvändningen av papper i världen är 56 kg per person och år, men det skiljer sig år mycket i olika delar av världen; Afrika till exempel använder mindre än 10 kg per person och de som använder mest papper är Nordamerika som förbrukar ca 300 kg per person och år.
Vid tillverkning av tidningspapper används mestadels gran samt returpapper; journalpapper, såsom veckotidningar och kataloger behöver ha starkt papper eftersom sidorna är tunna och då används tall, björk och gran. Finpapper, kopieringspapper, ritpapper, kuvert mm behöver vara starkt så att det kan sparas i många år utan att pappret eller trycket försvinner, även då används tall och björk. Förpackningar som ska innehålla livsmedel görs ej av returpapper samt att vätskekartonger, såsom mjölkförpackningar förses med en tunn plastfilm så att förpackningen blir vattentät. Plastfilmen består av polyeten (kol + väte).

På sidan www.recycling.se/Templates/Article_image_right.aspx?PageID=5f1db086-6a79-4531-9e3d-6a1eb1601a2e finns information om återvinning av papper bland annat. pappersfibern går att återvinna 5-7 gånger och det ger en betydande energibesparing. Den energi som sparas är störst vid tillverkning av tidningspapper baserat på returfiber. Allt insamlat tidningspapper återvinns till tillverkning av nytt tidningspapper eller till mjukpapper. Trots hög insamling importerar vi idag returpapper för att täcka behovet. Även alla insamlade pappersförpackningar skickas till kartongbruk som gör nytt material till nya förpackningar såsom vällingförpackningar eller cornflakesförpackningar.

Källförteckning
Klinting, L. (1990). Första trädboken. Stockholm: Rabén & Sjögren Bokförlag.
Sacher, R. (1980). Den förvandlade skogen. Malmö: Berghs Förlag AB.
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap - Helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.
http://www.skogssverige.se/massaopapptillv/paptillv.cfm?sid=9

//Evelina, Wictoria, Lotta, Malin

Diskussionsseminarium kring arbetsplaner och mål, 3 maj -10

Det skall finnas tydliga instruktioner i en arbetsplan där både arbetslaget, eleverna och föräldrar skall kunna se tydliga undervisningsmål samt elevmål.

Undervisningsstrategier:
De flesta av arbetsplanerna kan vi dra paralleller till det naturvetenskapliga arbetssättet som utgår från en hypotes där eleverna får använda egna tankar utifrån det ställda problemet. Därefter undersöker eleverna om deras hypotes kan vara rimlig genom att experimentera och observera. Slutligen får de komma fram till en slutsats om hypotesen kan stämma. Detta arbetssätt kan vi relatera till Anna-Stinas genomgång om naturvetenskap och teknik i praktiken [2010-02-04] där hon lyfter fram ovanstående arbetssätt.

En av de arbetsplaner vi granskade under seminariet var tydligt indelad i olika arbetssätt såsom laborationer, kunskapssökning, skriftligt, muntligt, samarbete, reflektera samt kreativitet. Under rubrikerna skriftligt samt muntligt får eleverna använda sig av olika källor, de skall även kunna skriva ner sin kunskap och förståelse av problemet med egna ord samt förklara svåra ord med egna metaforer. I det muntliga momentet skall eleverna kunna använda presentation, diskussion och argumentation för att visa sin kunskap vilket Bengt Drath [2010-03-09, undervisning om problemlösning] lyfter som viktigt att varje elev utvecklar en kunskap om.

I kursplanen i de naturorienterade ämnena står det tydligt att verksamheter bör utgå ifrån hypoteser, observationer, experiment och ställningstaganden (skolverket 2008).

Hur kan elevernas/barnens lärande synas på ett tydligt sätt?
Arbetsplanerna är mer inriktade på övergripande temaområden som sedan varje lärare får bryta ner till egen undervisning med konkreta mål och kursplanemål. För det otränade ögat, exempelvis elev och förälder är det svårt att se strävansmålen och uppnåendemålen i arbetsplanerna och på så vis blir det svårt att se vad eleverna ska lära, dock kan vi som blivande pedagoger ganska snabbt urskilja att de grundar sig på kursplanemålen. Hur tydligt blir detta för elever och föräldrar? Ett sätt skulle kunna vara att lägga till didaktisk text eller information som gör att arbetsplanen blir mer komplett och innehållsrik. Vi anser att detta skulle kunna hjälpa oss som pedagoger i undervisningen men ställer även frågan om en för detaljrik arbetsplan kan hämma den enskilda pedagogens frihet i det didaktiska och kreativa upplägget av undervisningen.

Förskolan
Den arbetsplan för förskolan som vi har granskat är mer utförlig utifrån de didaktiska frågorna jämfört med skolans arbetsplaner som vi sett är mer i punktform. Vi tror att det är så för att de naturorienterade ämnena i skolan är mer uppdelade i olika underämnen än vad förskolan har, och detta resulterar i att förskolan kan bearbeta och lägga mer tid på sina arbetsplaner.

Referenser
Skolverket (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.
Ahlrik (2010-02-04). Naturvetenskap och teknik i praktiken. Högskolan i Skövde.
Drath (2010-03-09). Undervisning om problemlösning

//Malin, Lotta, Evelina, Wictoria

Besök på Balthazar den 15 April

Besöket på Balthazar var enormt rolig och inspirerande, vi fann många möjligheter att utvecklande undervisning samt att väcka barn och elevers intresse för teknik och vetenskap i skolan och förskolan. Genom att knyta an till den traditionella undervisningen om olika teman kan Science Centers vara ett bra hjälpmedel för barnen att få arbeta praktiskt och få en större förståelse för det teoretiska som har arbetats med i skolan. På så vis kan barnen få en upplevelse genom att använda hela kroppen och få en bredare kunskapsbas. Under ett besök på Science Centers får även barnen möjlighet att träna samarbetsförmågan genom att tillsammans lösa olika problem samt att föra olika dialoger om ur de har kommit fram till de olika lösningarna. Lpfö 98 synliggör vikten i att barnen på förskolan får möjlighet att ”utveckla sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge utryck för sina uppfattningar” och att ”utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och teknik”.

Att använda sin näsa för att kunna känna en doft ar bra. hur skulle daet vara om man inte kände någon doft? (luktsinnet)

Under dagen var vi med under flera rundvandringar med grupper som hade en variation mellan åldrarna, från förskolan till skolan. Vi fick även möjlighet att prova på olika experiment och använda våra idéer och tankar för att på ett bra sätt lösa olika problemlösningar. Den första gruppen hade arbetat med hjärtat under en tid och fick en genomgång på hur blodet transporterades igenom hjärtan, en bra avslutning på ett tema arbete.
Sedan kom det äldre elever som visningen var mer inriktad på matematiken, de fick mötta en pirat som hade blivit lämnad på en ö med en skatt som hon skulle vakta. Piraten hade även fått ett medlande av kapten om hon klarade att öppna den skulle hon få halva skatten. Eleverna fick hjälpa till att lösa olika matematiska problem för att komma fram till den kod som skulle låsa upp låset på kistan. Eleverna var intresserade och delaktiga för att kunna ”knäcka” koden. Kistan innehöll olika matematiska problem i form av spel som eleverna sedan två och två fick lösa. Lpo94 synliggör att skolan ansvarar att varje elev efter genomförd grundskolan skall ”behärska grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet”.

Genom samtal på eftermiddagen med pedagogerna som arbetade på Balthazar, diskuterades att Science Centers är mer som ett komplement till lärandet och inte ett koncept, att det används för att komplettera den undervisningen som sker i vardagen. De berättade att det fanns flera temalådor att låna om man ville ta med experiment till förskolan eller skolan och arbeta med under en längre tid. Lådorna är välutvecklade och skapar en nyfikenhet att vilja veta mer samt att lådorna ger barnen möjlighet att använda sitt eget tänkande.

//Wictoria

Miljövänliga Augustenborg

Hej allihop!

När jag var på intensivkursen i Malmö ht 2007 med det nordiska utbytet så var vi på studiebesök i Augustenborg som är en eko-stad!
Det som är så speciellt med denna stad (egentligen stadsdel i Malmö) är att den 1998 fick bidrag från regeringen för att utföra en ekologisk omställning samt att man utgår och omformar stadsdelen med hjälp av att involvera de boende i området.
Det man har gjort är bland annat:
· Ökat andelen gröna ytor för att på så vis tillföra mer syre till staden.
· Ökat den biologiska mångfalden genom att införa så kallade gröna tak, växter på hustaken, för att tillföra mer energi, syre och växter till området. I Augustenborg är alla nya hus tvingade att ha gröna tak för att fortsätta processen, läs gärna mer på www.greenroof.se.
· Utvecklat ett källsorteringssystem som skolklasserna i området kontrollerar, där sophusen är byggda av helt naturliga material.
· Arrangerat Malmös första bilpool med etanolbilar, där man kan boka in vilken dag och tid man behöver ha en bil.
· Byggt upp Malmös största solvärmeanläggning som bidrar till energiförsörjningen.

För att läsa mer om ekostaden, gå in på:
http://www.malmo.se/Medborgare/Miljo--hallbarhet/Miljoarbetet-i-Malmo-stad/Projekt--natverk/Projekt/Ekostaden-Augustenborg.html

Papper
Jag hittade en intressant hemsida skogeniskolan.se/fakta/dokument/ACF22... som beskriver vilka träd som används när man tillverkar olika slags papper. Det beskrivs att trädslagen har olika kvaliteter och passar därmed bra till olika slags produkter. Det bästa trädet att använda vid tillverkning av papper är gran, eftersom granfibrerna gör att pappret blir tätt och inte släpper igenom ljus.

Genomsnittsanvändningen av papper i världen är 56 kg per person och år, men det skiljer sig år mycket i olika delar av världen; Afrika till exemepl använder mindre än 10 kg per person och de som använder mest papper är nordamerika som förbrukar ca 300 kg per person och år!

På skogeniskolan beskriver sedan författarna olika slag av papper såsom mjukpapper (toapapper, hushållspapper, servetter) som görs av tall, björk och returpapper.Vid tillverkning av tidningspapper används mestadels gran samt returpapper; journalpapper, såsom veckotidningar och kataloger behöver ha starkt papper eftersom sidorna är tunna och då används tall, björk och gran. Finpapper, kopieringspapper, ritpapper, kuvert mm behöver vara starkt så att det kan sparas i många år utan att pappret eller trycket försvinner, även då används tall och björk.

Annan fakta som framkommer om papper är att förpackningar som ska innehålla livsmedel ej görs av returpapper samt att vätskekartonger, såsom mjälkförpackningar förses med en tunn plastfilm så att förpackningen blir vattentät. Plastfilmen består av polyeten (kol + väte).

På sidan www.recycling.se/Templates/Article_image_right.aspx?PageID=5f1db086-6a79-4531-9e3d-6a1eb1601a2e finns information om återvinning av papper bland annat. pappersfibern går att återvinna 5-7 gånger och det ger en betydande energibesparing. Den energi som sparas är störst vid tillverkning av tidningspapper baserat på returfiber. Allt insamlat tidningspapper återvinns till tillverkning av nytt tidningspapper eller till mjukpapper. Trots hög insamlning importerar vi idag returpapper för att täcka behovet. Även alla insamlade pappersförpackningar skickas till kartongbruk som gör nytt material till nya förpackningar såsom vällingförpackningar eller cornflakesförpackningar.

Teknik
På mina barns förskola har pedagogerna infört mer tekniska hjälpmedel under den sista tiden. För några veckor sedan fick barnen en dator som endast är till för dem och de har även satt upp en digital fotoram i hallen, vilket jag som förälder upplever är väldigt roligt och inspirerande eftersom man då får se sitt barn i olika situationer under dagen. På min yngsta dotters avdelning har de även övergått från månadsbrev till veckobrev, som man dessutom får via maieln istället för ett pappersark som tidigare. Positivt med det är att de bifogar foton på mitt barn samt att man blir uppdaterad oftare. Min upplevelse är att mindre barn inte berättar så utförligt vad de har gjort på dagen på förskolan, men nu kan jag istället läsa vad de har gjort under veckan och sedan diskutera det med min dotter. När vi sitter gemensamt vid datorn och hon ser bilderna kommer hennes tankar kring aktiviteten tillbaka och hon börjar att berätta spontant, vilket inte varit fallet tidigare, har jag frågat vad hon har gjort under dagen har jag endast fått ett kort "lekt" till svar, möjligen att hon har berättat med vem. Alltså upplever jag ur ett föräldraperspektiv endast fördelar med detta.

Utifrån kursplanemål 4, utforma en undervisning inom naturvetenskap och teknik med hänsyn tagit till det omgivande samhället som en resurs, kommer här följande inlägg.

I den klass år 1 jag gör min VFU har de under ett antal veckor arbetat med något som heter Snilleblixtrarna. Information för dig som vill veta mer finner du på www.snilleblixtarna.se Snilleblixtrarna är ett färdigt koncept att utgå från för pedagoger och lärare med ett material som är utformat med förankring i läroplanen. Snilleblixtrarnas syfte är att på ett kreativt sätt utveckla och skapa nyfikenhet och intresse att utveckla förmåga till bra problemlösare hos barn. Materialet bör ses som en tillgång men kan givetvis utvecklas vidare individuellt av pedagog eller lärare. Moment som materialet är uppbyggt efter är följande:

pilla
sätta ihop
upptäck

klura
bygg

visa

När jag diskuterar materialet med några av lärarna på skolan poängterar de att det är ett lättarbetat material som är ämnesövergripande. De nämner ämnesområden som till exempel bild, svenska, matematik, teknik, samhällskunskap och miljö. Att det går att arbeta med ämnesövergripande anser jag bra är en styrka. När jag ser på elevarbetena blir PROCESS mest framträdande. Att processinrikta undervisningen med fokus på naturvetenskap och teknik utifrån Snilleblixtrarna ligger helt i linje med vad kursens föreläsare och dess litteratur förespråkar. Det har möjliggjorts för eleverna att ställa hypoteser, använda kreativiteten, utforska, testa, pröva sina kunskaper praktiskt. Handledaren berättar att eleverna har varit oerhört målmedvetna och det har kommit upp problemlösningar av riktigt hög kvalité! Häftigt! Eleverna uppgift var att uppfinna en teknisk pryl.

I teknikprojektet Snilleblixtrarna ställer jag mig några frågor. Är det bra att använda färdiga koncept? Vilka möjligheter och eventuellt nackdelar finns det? Min filosofi är att har du ett kritiskt granskande förhållningssätt till det material och innehåll ser jag det som en mycket stor tillgång! Att försöka ”uppfinna hjulet fler gånger” har jag ibland svårt för. Inte för att det riktigt hör hit men min känsla är att vi som studenter förväntas att hitta på lärandetillfällen och lektioner från grunden hela tiden. Är det så när vi kommer ut i verksamheterna? Skulle vi inte kunna se lektion.se till exempel som en tillgång. Utgå från någon annans tankar. Granska, göra om, lägga till. Men som sagt menar jag att konceptet bör ses som en tillgång men användas efter förnuft. Ställa didaktiska frågorna vad, varför, hur för att utveckla tankar och idéer. Här kommer några smakprov på elevernas kreativitet!







Som ni ser utgick eleverna från en viss arbetsgång
1) Problem
2) Lösning
3) Användningsområde

Detta är ett sätt hur man kan lyfta ett specifikt ämne eller område under en kortare period i den pedagogiska verksamheten. Klasserna, två parallella spår, har nu bjudit in till en utställning kring detta teknikarbete. Med lite tur blir jag inbjuden och har möjlighet att komma. Vi får se. Det har varit intressant att ta del av hur denna klass arbetade med ämnet teknik. (Jag är ledsen men det bara strular med bilderna...)

Aspö

Aspö
Idag var vi på Aspö gård och hade utomhusmatematik, vilket var en mycket givande dag! Vi fick många bra idéer på aktiviteter vi kan göra med barnen när vi själva börjar arbeta, men även ett tillfälle att vara med klasskamrater i en annan miljö än den vanliga skolmiljön. Under den halvdag vi var där var det tydligt hur alla blev mer öppna och glada och engagerade, det soliga vädret gjorde säkert sitt till, men precis som Manne Ryttman sade så öppnar skogen upp på ett annat sätt. Dels det som Wictoria skrev om i tidigare blogginlägg, att skogen eller att vara utomhus tar bort det könstraditionella som finns på förskolan där dockvrån oftast används mer av flickor och bilarna mer av killarna, i skogen finns inga saker som är mer ”flickiga” eller ”pojkiga”. Vidare menade Ryttman att aktiviteter i skogen ofta öppnar upp för nya konstellationer av barn som leker tillsammans. Jag tror även att de yttre attribut barn (människor) använder för att visa sin identitet, såsom exempelvis vilka kläder man brukar ha försvinner i skogen där alla ser mer likadana ut, vilket kan vara en stor fördel särskilt för äldre barn.

Jag tror precis som Ryttman framhöll att aktiviteter utomhus passar bra för de elever som har svårt för att sitta still under den traditionella klassrumsundervisningen, men alla elever tror jag blir vinnare av utomhusundervisning, man blir piggare, man har mer frihet och utrymme, man lär sig att uppskatta naturen och lär sig vad den har att erbjuda samt att man lär sig att se sin egen del i kretsloppet, vilket betydelse har det jag gör? Jag är själv uppvuxen på landet och båda mina föräldrar var väldigt naturintresserade. Eftersom vi hade hund var vi ofta ute på promenad tillsammans och jag minns hur pappa pekade ut olika blommor, träd, fåglar osv. Varje vår gick jag och min syster varje dag till de ställen där de första tussilagona, snödropparna eller vitsipporna växte och det var en speciell känsla den dagen man såg den första blomman. Jag är helt övertygad om att mina föräldrar gett mig det naturintresse jag har idag och att jag fortfarande går ut och letar efter den första vårblomman, tillsammans med mina barn som jag hoppas kommer att ge det till sina barn sedan. För de barn som inte får de upplevelserna hemma anser jag att det är viktigt att de får det på förskolan och skolan. Hur ska deras naturintresse annars kunna födas?

Naturdag på Aspö

Tack för en trevlig förmiddag ute i skolgen.
Skogen har många möjligheter att utveckla förskolebarn, som skolbarn (elever) men inte minst lärare och pedagoger. Att ta vara på den natur vi har kan leda till ett nytt lärande som man inte får i klassrummet eller inne på förskolan. I naturen får barn, som vuxen använda alla sina sinnen samt kroppen och naturen ger även möjlighet att ha ett ämnesövergripande innehåll. Genom att använda naturen och dess innehåll utvecklar barn/elever en förståelse om det levande. Exempelvis att följa trädets livscykel från vad som händer på hösten, genom vintern, vår och sommar, vilket Elfström et al (2008) skriver ”att låta barnen uppmärksamma förändringar, olikheter och detaljer” (s 106) ger en mer utvecklad och konkret förståelse. Genom att arbeta med naturen och låta barn/elever utforska, laborera och inspireras av den, kan jag som lärare kopplas detta till många av styrdokumentens mål både inom Lpö98 och Lpo94.

Naturen är ett könsneutralt område, jämförande med förskolan och skolan, där bilar, dockor och andra intresseområden delar in barnen. I skogen är en pinne en pinne och kan vara precis vad barnet själv vill att den skall vara, det är bara fantasin som sätter gränser. Naturen ger även barnen/elever en bättre koncentration och en djupare kunskap om olika änmen.

Det har varit både roligt och inspirerande övningar att ta med sig ut i arbetslivet, det har även var ett bra tillfälle att träna samspel i grupp. Vi skulle nog ha kunnat hålla på hela dagen lång.

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm. Liber

//Wictoria

Papperstillverkning på förskolan
Vid genomförandet av papperstillverkning på förskolan upplevde vi i gruppen att det blev ”görandetillfällen”, så våra funderingar handlar om hur lärandetillfällena skulle kunna utvecklas vidare. Vi anser att ibland kan ett ”görandetilllfälle” ligga till grund för att fånga upp det ”riktiga” lärandeobjektet, som man gör vid ett senare tillfälle. Vårt mål för lektionen var att barnen skulle utveckla förståelsen för att papper kommer från träd, vilket vi kunde konstatera att vi inte uppnådde. I efterhand inser vi att barnen hade behövt fler lärandetillfällen där mer teori hade kunnat ingå för att kunna göra kopplingen ”från träd till papper”. Vi anser att lärande inte sker vid ett specifikt tillfälle utan ingår i en process där man hela tiden återknyter till processens tidigare tillfällen. Därför bör pedagoger ha en viss flexibilitet i sin planering, med det menar vi att efter varje avslutad aktivitet behövs tid för reflektion för att på bästa sätt veta hur man ska möta barnen och deras utveckling i processen.

Det vi alla är eniga om är att ibland måste man acceptera att ”görandetillfällen” inte behöver vara negativa om vi som pedagoger har en medvetenhet om den pedagogiska tanken och att man gör en uppföljning. Efter ett ”görandetillfälle” är det viktigt att använda reflektionen som grund för hur vi som pedagoger ska utveckla verksamheten utifrån det specifika lärandeobjektet. Vidare vill vi knyta an till Bengt Draths föreläsning (Muntlig kommunikation 2010-04-13) där han poängterar vikten av att utgå från det konkreta, visuella till det abstrakta. Utifrån detta kan vi se att det hade varit bättre att skriva lektionsplaneringen utifrån de tre tillfällen (samtal, genomförande, samtal) vi varit på förskolan då vi tror att barnen hade fått större möjlighet att uppnå målet. Det vi istället gjorde var att koppla målet endast till ”görandetillfället”. Positivt var att vi under tillverkningen av pappret genomförde diskussioner med barnen som gav många intressanta tankar som vi kommer att knyta an till vid det uppföljande samtalet.

Malin, Evelina, Wiktoria och Lotta

Papper tillverkning i skola

Vi valde att genomföra lektionen i mindre grupper detta för att nå alla elever samt se elevernas måluppfyllelse. Utifrån svaren från vår Cartoon utformade vi nedanstående lektionsplanering.
Vi har valt att göra en sammanfattning av de olika lärandetillfällena i skolan efter en diskussion i gruppen.

Mål
Övergripande mål ur kursplanen i Naturorienterande ämnen och Biologi:
Strävansmål:
Utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande.

Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Biologi:
Kunna delta i samtal och bevarandet av naturtyper och mångfalden av arter.

Konkreta mål:
Eleverna ska efter utförd lektion
Utvecklat sin förståelse för vikten av att återvinna papper.
För att eleverna ska nå detta mål kommer vi under lektionen ställa utvecklande frågor för att eleverna ska påbörja en reflekterande tankeprocess. Frågor vi kommer lyfta är;
Varför tror du att det är bra att återvinna papper?
Hur tror du att det skulle bli om vi inte återvann papper?
Hur kan du göra för att återvinna papper?
Vad kan du göra för att få någon annan ska börja återvinna papper?

Kunna utryck en minst en tanke utifrån frågeställningar.

Sammanfattning
Lektionerna började med en återkoppling till intervjutillfället med hela gruppen; Kommer eleverna ihåg var diskussionen handlade om vad som kunde framställas av träd? Samtliga i gruppen uppfattande att eleverna hade tagit till sig diskussionen och visade på ett flertal förslag från första tillfället, exempelvis bastu, leksaker, möbler, papper och utedass.

Vid lärandetillfällena fick alla elever tillverka varsitt papper och detta utfördes i mindre grupper om fyra till fem elever. Utifrån varje elevgrupp hölls en kort genomgång av papprets tillverkningsprocess från träd till papper, både i stor skala på ett pappersbruk samt dagens lärandetillfälle. Hur tror eleverna att processerna genomförs och vad är det som skiljer dem åt? Många av eleverna hade uppfattningen om att det var löven som används vid papperstillverkning, några elever trodde att barken var viktigast och andra ansåg att stammen var det man tillverkade papper av och ett fåtal av eleverna visste att eldningspellets består av sågspån.


Efter denna diskussion visade vi olika papper exempelvis toalettpapper, kartong, böcker och vårt eget tillverkade papper, detta för att påvisa variationen på papperstillverkningen och hur materialet påverkar papprets struktur. Några av eleverna såg och kände likheter mellan ”vårt” papper och toalettpapper. Diskussionen fortsatte sedan in på återvinning av papper och många av eleverna berättade att deras föräldrar eldade eller samlade tidningar och pappersförpackningar hemma för att sedan åka till återvinningsstationen. En lastbil hämtar det gamla pappret och kör till pappersfabriken där papperet blandas med vatten och blir nytt papper.
Eleverna kom fram till att utan återvinning av papper skulle det inte finnas några träd och djuren samt fåglarna skull då inte ha någon stans att bo. De konstaterade att alla borde återvinna och det bästa sättet att få andra att göra samma sak var att; säga till dem samt att föra fram argumentet att träd är en bostad för fåglar och djur. Wickman och Persson (2009) framhåller vikten av att eleverna får föra fram sina reflektioner och idéer, att de själva får diskutera sina tankar med kamrater utvecklar deras sätt att tänka samt deras sociala förmåga.

Samtidigt som diskussionen fördes fick eleverna riva tidningspapper och lägga detta i en hink med vatten för att blöta upp pappret. När pappret var tillräckligt vått fick eleverna mixa pappret, med extra vatten, för att få pappersmassa som sedan fördelades i en balja. Detta skedde upprepade gånger för att få tillräckligt med massa för tillverkning av papper. Eleverna fick känna på pappersmassan i baljan och tyckte detta var lite ”läskigt”.

Därefter fick eleverna använda sig av ramarna med ett metallnät och sänka ner i massan för att fördela det sönderdelade tidningspappret över nätet. När de ansåg att det fanns tillräckligt med massa på nätet togs det upp och lades på en Wettexduk. Därefter fick eleverna använda sig av en disktrasa för att försiktigt, utan att gnugga, avlägsna överflödigt vatten. Ramen togs sedan sakta bort och duken med pappret hängdes sedan på tork i ca två dagar.

Samtliga studenter ansåg att lärandetillfällena fungerade bra, dock hade vi önskat att eleverna efter tillverkningen skulle samlas och avslutat med en diskussion om varför vi ska återvinna. Vi anser att tillfällena var fokuserade på tillverkning (görande) och inte tillräckligt teoretisk.
Alla elever var väldigt intresserade och utryckte något i diskussionen om återvinning, dessutom var eleverna entusiastiska och tyckte detta var jätteroligt. Efter att ha kritiskt granskat oss, som pedagoger, anser vi att vi borde ha haft med ämnesteori för att möta elevernas svar och frågor. Dock anser vi att vårt ämne är väl förankrat i elevernas vardag och detta menar Wickman och Persson (2009) är en förutsättning för att eleverna ska få en bra förståelse om vad naturvetenskap kan innebära samt vad de kan bidra till för naturen.


Källförteckning:
Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan – en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber.

// Wictoria, Evelina, Malin, Lotta

Ämnesteori - papper

Pappershistoria och dess tillverkning.

För nästan 2 000 år sedan uppfanns pappret i Kina, exempel på basmaterial som användes vid tillverkning var bark, bast, tyg och trasiga fiskenät som sedan finfördelades och vatten tillsattes. Denna teknik spreds i Asien av buddistmunkar och sedan vidare mot Europa. I början tillverkades pappret för hand och ett i taget. De första pappersbruken grundades på 1200-talet i Spanien och Italien och 1520 fick Sverige sitt första pappersbruk och här användes linne, hampa, lump (slitna textilier) och trasiga kläder som basmaterial. Bristen på lump tvingade pappersbruken att experimentera med andra material som t.ex. grönalger, löv, halm och potatis, detta gav dock inget bra resultat och experimenterandet gick vidare med trämassa. Här blev resultatet lyckat och i mitten av 1800-talet övergick hela tillverkningen från lump till trämassa. Genom detta material utvecklas pappersbruken genom att tillverkningen genomgår en teknisk utveckling i form av pappersmaskiner.

I Sverige fanns 35 pappersbruk 1886 med sammanlagt 2 878 anställda, detta jämfört med idag då hela 36 000 arbetare är fördelade över 46 pappersbruk, detta varav femton bruk använder returpapper som ett alternativ till basmaterial. ”År 2004 tillverkades cirka 12 miljoner ton papper i Sverige” (http://www.tumbabruksmuseum.se/pdf/papperet.pdf).
För att det ska vara lönsamt att avverka trädet för papperstilverkning bör trädet vara cirka 60-70 år och varje träd ger cirka 60 kg pappersmassa. I Sverige använder varje vuxen människa cirka 250-300 kg papper årligen, detta innebär att varje person konsumerar 4-5 stora träd varje år.

Källförteckning
Ahlrik, A-S. Temahäfte: Papperstillverkning. Högskolan i Skövde.
Tumba Bruksmuseum. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.tumbabruksmuseum.se/pdf/papperet.pdf. [2010-04-09].

// Evelina och Wictoria

Vår Concept Cartoon

Handledningstillfället den 25 mars 2010 gav oss även mycket tankar kring vår Concept Cartoon som vi efter handledningen satte oss ner för att sammanställa. Vi började med att föra samman tankar, idéer och reflektioner från intervjuerna med eleverna i skolan för att sedan hitta likheter och påståenden till vår Cartoon.

Detta blev vårt resultat och den färdigställda Cartoonen:

// Wictoria, Evelina, Malin, Lotta

Handledning 25 mars 2010

Vi diskuterade tillsammans med Anna-Stina om att tillverka papper under de lektioner/aktiviteter som vi ska utföra. Under handledningstillfället visade Anna-Stina hur vi skulle tillverka eget papper och dessutom fick vi möjlighet att själva prova på detta. Anna-Stina gav oss även tips på hur vi kunde dekorera pappret med t.ex. glitter, rester från hålslag och fjädrar. Hon menade även på att vi kunde använda oss av sågspån istället för tidningspapper som bas till pappret, dock provade vi detta ett flertal gånger innan vi genomförde våra lektioner men vi konstaterar att resultatet inte blev detsamma som med tidningspapper, kanske gjorde vi fel eller missuppfattade?
Vid handledningen fick vi även låna med oss rekvisita och ett temahäfte som handlade om just papperstillverkning, detta för att använda till våra lektioner/aktiviteter.

Rekvisita vi fick låna ifrån högskolan

Vårt egen gjorda papper

// Wictoria, Evelina, Malin, Lotta

I tisdags genomförde jag min intervju med barnen om träd. Barnen hade många goda idéer om vad man kan använda träd till, det mesta handlade om möbler samt att bygga. Två pojkar gav många olika förlag på att man kan bygga; trähelikoptrar, träbilar, träambulanser. barnen tog med mig runt på förskolan och visade allt de visste kom från träd. Jag frågade barnen vad papper är gjort av, ett barn svarade träd medan ett annat svarade plast. Det blir en intressant utgångspunkt inför lektionen då vi ska göra papper. jag tycker att det är viktigt att barnen får se att det verkligen är träd man gör papper av, vilket kan synliggöras genom att ta med sågspån och blötlägga, för att sedan kunna göra ett papper av. jag tycker det känns positivt att vårt fenomen -träd- fick en miljöaspekt genom vår valda lektion- att tillverka papper.

Hittade några bra barnböcker man kan använda på förskolan eller läsa för sina egna barn för att få dem att bli lite mer miljömedvetna och tänka efter. Dels var det den boken som föreläsarna från Dahlénium och Baltazar hade med sig "Droppe - en vattensaga", den är skriven av Amy Rader olsson och Per Gustavsson (1998) och sen en bok om Charlie och Lola som iallafall mina barn gillar att se på tv. Den heter "Hjälp vår jord" och är skriven av Lauren Child (2008), den handlar om återvinning och beskriver på ett lättsamt sätt fördelarna med att återvinna samtidigt som den ger flera tips för att skona miljön, som att släcka lamporna i ett rum när du går därifrån, cykla eller gå till förskolan samt stänga av kranen när man borstar tänderna!

Försökte även söka efter en bok som jag lånade för ett tag sedan som jag tyckte var så bra, tror den hette "vad händer om?" eller något liknande, den beskrev iallafall på den ena sidan vad som händer om du målar på en sida av pappret och på den andra sidan vad som händer om man istället målar på båda sidorna på pappret (sparar träd). Den var också väldigt bra och när jag läöste den för min 6-åring gav det tillfälle till att diskutera kring detta eftersom man fick båda sakerna presenterade, både det som är bra och det som är sämre.

Intervju om Träd

( Bild tagen av Wictoria Carlsson)

Jag har idag (22 mars 2010) genomfört intervjun om trädets användning och funktion, i år 2 med 16 elever. Använde mig av tavlan för att göra en tankekarta tillsammans med eleverna. Eleverna hade många bra idéer vad man kan andvända trädet till, hur gammalt ett träd kan bli och vad som händer med löven på hösten. Jag anser att detta var ett bra sätt att se elevernas erfarenheter och tankar om träd och det var även en inspiration till mej som lärare att se att eleverna ville veta mer om träd. Tillvägagångssättet anser jag även är bra för mig som student att stå inför grupp och prata samt att föra olika diskussioner med elever. Varje elev har sitt sätt att lära men genom att diskutera tillsammans har eleven möjlighet att skapa sig en relation och ta tills sig av kamraternas kunskaper samt att upptäcka gruppens resurser för att vidga allas tankar (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée, 2008).

Det som kom upp på tankekartan var många exempelvis: papperstillverkning, träleksaker, byggmaterial, djur som bor i träd, energi i form av värme (ved), årsringarna och varför träden tappar sina löv, lönnsirap och många fler tankar som vi spånade vidare på.

Vi pratade om varför löven på träden är gröna och det kom många förslag ”det var för att det var sommar och varmt”. En av eleverna nämnde att vattnet var varmt och att rötterna tog upp vattnet som sedan transporterades till löven. Här reflekterade jag över mitt eget lärande under denna resa med träd att denna elev förklarade fotosyntesen utifrån sin erfarenhet och med sina ord. Jag kände att genom ämnesteorin och mitt lärande kunde jag hitta svaren på elevens tankar och kunde förstå elevens beskrivning. Denna elev hade även en teori om varför träden tappar sina löv, ”på vintern blir det kalt och då drar trädet tillbaka varmvattnet från löven som blir bruna och ramlar av”. Här medar han ju att trädet drar tillbaka klorofyllet som näring för att överleva vintern, åter igen en reflektion på mitt lärande i ämnesteorin om träd.

Detta var ett bra lärande tillfälle för mig och eleverna att tillsammans få delge tankar om trädes användning och funktion. // Wictoria

Handledning med inriktning fysik den 11 mars 2010

Under handledningen i dag utgick vi från följande frågeställningar;

1) Vad är det som gör att blad och blommor får den färgen som de har?
2) Vad är sav och vad har den för funktion?

1) Färgen har med våglängdens ljus att göra. Ljuset består av elektromagnetisk strålning som har olika våglängder. Högre våglängd ger mer energi och lägre våglängd mindre energi. Av ljusets olika våglängder är vissa synliga för vårt öga, exempelvis ljuset från glödlampan, men en radiovåg som också består av våglängder kan däremot inte urskiljas med det mänskliga ögat.

Det mänskliga ögat har en viss gräns för den färgskala som man kan se och består av; violett, blå, grön, gul, orange, röd. Det som var nytt för oss var att vissa djur kan ha en annan färgskala än vi människor. Handledaren beskrev det som att det som är en blå blomma för oss kan djur uppfatta som exempelvis gul.

Att blad är gröna och blommor har olika färger beror på att ljusets olika våglängd reflekteras eller absorberas av växten, exempelvis morotens färg reflekterar färgen orange och absorberar resterande färger. Detta har med växtens material och struktur att göra, hur den tar emot färgen och reflekterar den till människoögat.

Nu när vi läser kapitlet om ljus och strålning i Andersson (2008, s.155) där han har med en figur om det elektromagnetiska spektret kan vi konstatera att vi förstår det på ett annat sätt efter den förklaring vi fick på handledningen.

3)Saven består av sockerarter och mineraler och är som en näringslösning. Tyvärr var denna fråga mer inriktad till en biolog. Vi får söka egen kunskap kring detta.

Referenser:
Efström, I., Nilsson, B, Sterner, L och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm; Liber.
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap -Helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.


Frågor som vi har funderat på inför intervjuerna med eleverna är;
1) Varför har trädet bark? (Materia)
2) Varför finns det träd? (Liv)
3) Varför tappar trädet sina löv? (Liv)
4) Kan man veta hur gammalt ett träd kan bli? (Liv)
5) Hur kommer vattnet till löven? (Energi)
6) Vad kan man använda trädet till? (Teknik)
7) Vad behöver ett träd för att leva? (Liv, energi)
8) Varför blir träd så höga? Och hur höga kan de bli? (Liv)
9) Hur blir det nya träd? (Liv)
10) Varför har trädet blommor? (Liv?)

Vi diskuterade vilken eller vilka frågor som skulle kunna vara lämpliga. Det vi hamnar i är hur vi ska avgränsa ämne eller fråga till själva undervisningstillfället. Vi tolkar att intervjufrågorna ska ligga till grund för oss att inhämta barnens och elevernas förkunskaper kring fenomenet. Hur kan vi göra detta på bästa sätt? Det som vi vidare ser som ett något kritiskt moment är att våra VFU-skolor ligger skilda samt att klasserna varierar i år 1 och år 2. Hur ska vi förena deras förkunskaper till en gemensam lektion? I samband med att vi konstruerar frågor tar vi hjälp av boken Barn och naturvetenskap (Elfström mfl, 2008). Det går att läsa om ett projekt i år 1 kring träd. Syftet med projektet var att barnet skulle lära sig lövträdens årscykel samt vissa biologiska termer, vilket vi upplevde som intressant läsning.

// Lotta, Malin, Evelina, Wictoria

Jag hittade till hemsidan www.protecttheforest.se/upprop/, alltså skydda Sveriges gammelskog. Där kunde man genom ett endaste litet "klick" bidra till att skydda de gamla skogarna, helt gratis! På hemsidan stod beskrivet att förlusten av ursprungliga livsmiljöer är den enskilt största anledningen till den globala förlusten av biologisk mångfald. Vidare att utarmningen av det skogliga ekosystemet gör att många skogslevande arter försvinner samt att människan även påverkas negativt då ett levande skogsekosystem är grunden för livsnödvändiga processer, såsom klimatreglering, vattenreglering, vattenrening, mildrande av naturkatastrofer samt reglering av luftkvalitén. Den här föreningen grundades 2004 och för oss som har träd som tema är det väl självklart att gå in och göra ett "klick".//Malin

Seminarianteckningar ”Mål, bedömning och utvärdering” den 1 mars 2010

Vi valde att dela gruppen och arbetade med mål inom vårt valda ämne (träd).

Vi diskuterade hur kursplanen och läroplanerna kan tolkas och hur dessa kan brytas ner till utvärderingsbara mål. Johan Lidberg (Betyg och bedömning, 2010-03-01) lyfter fram att elev och undervisning går hand i hand. Vidare menar han att en formativ bedömning är att föredra framför en summativ eftersom eleverna då ses som aktiva i sin bedömning och detta leder då, enligt Lidberg, till att även läraren måste reflektera över samt eventuellt förändra sin undervisning. Alltså ska bedömning ses ur två perspektiv, både från elevens kunskaper och lärarens undervisning. Andersson (2008) lyfter att undervisningen och lärandet skall utgå från elevens kunnande och erfarenheter.

Vi koncentrerade oss på mål i kursplanen, i detta fall biologi, som vi skulle kunna använda oss av inom vårt valda ämne, träd.

· ”Känna igen och namnge några vanliga förekommande växter, djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö.”

Vi i gruppen diskuterade att det fanns olika sätt att se hur eleverna kunde visa på vad de har lärt sig och hur. Genom att använda sig av olika formuleringar på eleverna har en förståelse.

Några förslag vi hade hur eleverna får möjligheten att visa att de kan;
· Att avbilda träd
· Muntlig beskrivning och identifiering av ett träd
· Kunna urskilja en art i naturen

Vi diskuterade att kriteriefrågor är ett bra hjälpmedel för att kunna se vart eleven befinner sig och hur de har utvecklats under lektionen. Anna-Stina Ahlrik tar upp detta på dagens föreläsning (2010-03-01).

De förslag på kritieriefrågor vi kom fram till under seminariet var;
Vad är det för skillnad mellan en gran och en björk?
Vad har trädet för funktion för fotosyntesen?
Hur uppkommer nya träd?

Vi var överens om att det är svårt bryta ner mål från kursplanen samt läroplanerna till konkreta mål samt att göra dem möjliga att utvärdera. Det var ett givande seminarium där vi fick möjligheten att diskutera olika alternativ. Under seminariet kände hela gruppen att det hade varit bra att använda sig av den mall som Anna-Stina Ahlrik hade på föreläsningen för att lättare veta hur man kan tänka och bryta ner och forma mål.

Malin, Wictoria, Lotta, Evelina

Litteraturseminarium 25/2 2010

Övergripande tankar om etik

Utifrån Ginner & Mattsson (1996) diskuterade vi att etik lätt blir individualiserat, alltså att en enskild person kan tänka ”vad spelar det för roll om jag tar bilen till jobbet eller inte?” och inte ser vilka konsekvenserna blir om flera andra människor resonerar på samma sätt. Vi konstaterade vidare att Sverige endast är en liten del av helheten (resten av världen) och att det därmed kan vara svårt att se hur vårt handlande (exempelvis källsortering) kan ge positiva effekter på miljön. Istället kan det lätt bli så att vi skyller problemen på USA och Kina men vad har vi för rätt att ”knäppa” andra på näsan och säga ”såhär ska ni göra och såhär ska ni inte göra”?

Att tänka etiskt och handla för naturens bästa är inte alltid så enkelt. Vi tog som exempel KRAV-märkta och rättvisemärkta varor, där KRAV-märkta varor kan visa sig vara transporterade långa sträckor och att pengarna inte alls gått till arbetarna som producerat de rättvisemärkta varorna utan hamnat i andra fickor. Vilka val ska jag som enskild individ göra? Ett alternativ kan vara att helt handla närproducerad mat.

Flera av oss berördes av Ginners & Mattssons (1996) avsnitt om genteknikens konsekvenser, där de beskriver hur fostervattensprov gör det möjligt att ta reda på om barnet har genetiska skador. Ett etiskt dilemma uppstår: är det etiskt försvarbart att göra en abort på grund av de genetiska skadorna? Ginner & Mattsson skriver att en sådan abort kan ses som positiv för samhällets ekonomi eftersom sjukvård, rehabilitering etc. inte längre blir nödvändigt. Vi blir upprörda av ett sådant tänkande och anser att det ger en bild av att funktionshindrade skulle vara svagare människor som inte får finnas till på samma villkor som ”oss andra”. Vad ger det för värderingar?

Undervisning utifrån ett etiskt perspektiv

Andersson (2008) diskuterar hur vi kan undervisa om den globala uppvärmningen och tar upp frågeställningar som:

Har t.ex. USA ”ett större ansvar än många andra länder för att utvecklingen kommer in på en hållbarare väg?”
”Har i-länder på grund av sina större utsläpp ett särskilt ansvar för u-länder?” (Andersson, 2008, s.193)

Författaren menar att detta blir en generationsproblematik då äldre generationer har förstört stora delar av jordens miljö som den yngre generationen inte har möjlighet att påverka då skadan redan är skedd. Dels ställs de inför den stora uppgiften att ”rädda jorden” samtidigt som de inte har möjlighet att påverka genom röstning innan de blivit myndiga.
Det är viktigt att i undervisningen ge en realistisk bild av den globala uppvärmningens konsekvenser samtidigt som man förmedlar att det faktiskt finns något att göra åt saken, menar Andersson (2008).
Vi vill få eleverna att förstå sin egen del av ansvaret för att förhindra den globala uppvärmningen och inte skylla ifrån sig på exempelvis USA och tänka att det inte skulle spela någon roll vad vi i ”lilla” Sverige gör åt problemet. Vi diskuterade vikten av att barnen/eleverna får utgå från sina egna erfarenheter och genom en kreativ process visa sina förslag på hur vi kan genomföra förändringar och skapa skillnader för miljön. Det är även viktigt för läraren att reflektera över sina egna värderingar om det valda innehållet och ställa sig frågor som Vart står jag? och Hur ställer jag mig till det relevanta innehållet? Viktigt är också att undervisningen utgår från naturetik, naturestetik och naturvetenskap och att dessa delar binds samman till en helhet.

Avslutningsvis ser vi följande citat som en god utgångspunkt för barns möten med naturen.

”Kanske det allra viktigaste är att ge barn från tidig ålder möjligheter till positiva upplevelser av naturen – att tycka om djur och växter och njuta av platser – vilket kan sägas vara en del av den svenska folksjälen” (Andersson, 2008, s.214)

Referenser

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap – helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Handledning 22/2

Idag hade vi vår första handledning, vilket var väldigt givande samt gav oss nya begrepp inom vårt valda område, träd. Några av begreppen som vi har berört idag är fotosyntesen, fröspridning, pollinering, årsringar, angrepp av svampar och insekter samt hur det går att arbeta tematiskt utifrån ett skolträd, dock har vi valt att fördjupa oss i trädets morfologi (formlära) och funktion idag.

Stam:
Skillnaden på buskar och träd är att träd har en huvudstam medan buskar grenar sig från marken. Stammens främsta funktion är att bära upp dess krona. Vidare består stammen av ett uppåtgående system som benämns som xylem, vilket innebär att vatten, salter och mineraler transporteras från rötterna till bladen. Det neråtgående systemet, från blad till exempelvis rot, benämns istället floem.

Stammen består av cellulosa och lignin (vedämne). Det är ligninet som gör trädets hållfasthet vilket resulterar i att det kan växa så högt. Vissa träd kan bli upp till 100 meter höga.

Trädets årsringar varierar i storlek beroende på om det varit ett finare år. Finare – större årsringar. De mörka ringarna bildas på hösten då trädet har mindre tillväxt beroende på fotosyntesen. De ljusa årsringarna bildas på försommaren då trädet har god tillväxt. Årsringarnas täthet varierar beroende på hur den direkta omgivningen ser ut, alltså vilket utrymme trädet har visar sig på dess årsringar. I skogen går det att se mindre granar vilka man kan tro är ”unga” granar, men de kan även vara så kallade ”varggranar”. Det är gamla granar som har blivit utkonkurrerade av andra granar beroende på till exempel på vattentillgång och solenergi.

Grenar:
Olika träd har olika grenstruktur samt spridning. I sluten skog är grenar kompakta till skillnad från en öppen skog där grenarna får och tar mer plats. Här har även ljuset en inverkan på dess struktur.

Rötter:
Rötternas funktion är att suga upp vatten och att förankra trädet. Det finns olika rötter som exempelvis plankrötter som finns i tropikerna samt andningsrötter som finns på träd i mangroveträsken. Rötterna andas konstant.

Vi har också lärt oss att mykorrhiza har stor betydelse för trädet. Roten som går ner i marken innehåller cellväggar. Vidare under marken finns svampmycel (svamptrådar) som bildar en så kallad ”strumpa” runt roten. Mycelet går in mellan cellväggarna och skyddar roten mot bakterieangrepp. Det blir även ett förlängt rotsystem för trädet och dess främsta uppgift är att ta upp vatten och närsalter. I gengäld får svampen glukos från trädet. Träd och svamp lever i symbios med varandra.

Barken:
Barken är trädets skydd och består av två lager, ytter- och innerbark. Ytterbarken är död och om den är skadad kan detta leda till svampintrång.

Fotosyntesen:
Ny kunskap för dagen beträffande fotosyntesen är att träd andas både dag och natt, men att fotosyntesen endast sker på dagen. Överproduktionen av glukos på dagen är det som gör att trädets tillväxt ökar. På natten sker en omvänd fotosyntes i form av att trädet tar upp syre och släpper ut koldioxid.

På bladet finns det klyvöppningar som kan liknas vid läppar. Dessa fångar in luftens koldioxid. Med hjälp av vattnet från rötterna tillsammans med koldioxiden och solenergin sker själv fotosyntesen och det bildas glukos och syre.

Fotosyntes

Idag har vi tillsammans läst in oss på fotosyntesen. Vi har tyckt det var positivt att sitta tillsamman då vi har kunnat delge och tagit till oss varandras kunskaper och förståelse.

Fotosyntes

Processen
En av de viktigaste processerna på jorden är fotosyntesen! Själva processen sker i steg och är komplicerad och sker i alla gröna växter. Det är ett cirkulärt kretslopp. De komponenter som är förutsättningen till fotosyntesen är koldioxid, vatten och energi (solen). I processen tar växterna upp koldioxid i vår luft och släpper tillbaka syre. Syret är ett överskott. Växtens process är att den sparar kolet tillsammans med solenergin och vattnet som bildar glukos/socker vilket är växtens näring (lagrad solenergi).

Växter tar upp koldioxid och släpper ut syre. Djur och människor tar upp syre och släpper ut koldioxid. Detta är det cirkulära kretsloppet enligt oss.

Det är viktigt att rötter, stam och grenar överlever vintern därför fälls löven. Trädets ”mat” är socker vilket sker i bladet. Klorofyllet kan med solljus omvandla koldioxid och vatten till socker vilket kallas för fotosyntes.


Klorofyll - Varför ändrar bladen färg och faller av?
På hösten suger trädets stam upp klorofyll och näring från bladen. Detta gör att bladen skiftar färg i takt med att klorofyllet och näringen minskar. Till slut släpper bladet och faller till marken. Man kan säga att trädet går i ide. För att öka förståelsen kan man använda sig av tankemönster som Ahlrik (20100207) förespråkar i ett didaktiskt perspektiv. Vårt tankemönster beträffande att trädet vilar på vintern och sparar sin energi kan överföras till när björnen går i ide.

Under dagens läsning har det uppkommit flera frågeställningar som vi kommer att ställa vid nästa handledning.

Referenser:
Klinting, L. (1990). Första trädboken. Stockholm: Rabén & Sjögren Bokförlag.
Sacher, R. (1980). Den förvandlade skogen. Malmö: Berghs Förlag AB.
Ahlrik, A-S. [2010-02-07]. Muntlig kommunikation. Hösgskolan Skövde.



Vid nästa tillfälle planera vi att fördjupa oss inom
BIOLOGISKA TERMER och TRÄDES UPPBYGGNAD


// Malin, Lotta, Wictoria, Evelina

Handledning 20100215

Idag har vi haft det första tillfället av handledning vilket blev en intressant process för gruppen. Vi hade svårt att se ett avgränsat område kring Organism liv. Efter några timmars dividerande och diskuterande om teman med olika inriktningar är nu området avgränsat till Träd.

Frågor som kom upp var bland annat; Vad har vattnet för betydelse för träd? Hur får trädet vatten? Vad händer med vattnet? Hur påverkar ljus träd? Vad innebär fotosyntes och klorofyll? Kan vi biologiska termer som skaft, gren, kvist, blomma, knopp och årsringar? Hur har utvecklingen för att fälla träd utvecklats ur ett historiskt perspektiv?

Innan avslutad dag har vi bestämt att börja vår fördjupning i FOTOSYNTES, KRETSLOPPET och BIOLOGISKA TERMER. Vi ser fram mot ett intressant och roligt arbete.

Evelina
Malin
Wiktoria
Lotta

Valt område till Examinationuppgift 1

Valt område: Organism Liv

Diskussionerna har gått i olika banor om vad ett fenomen kan innebära. Tankarna gick från början om vad en människa behöver för att leva, men vi upplevde att ämnet skulle bli för stort och abstrakt för att arbeta med barn i tidiga åldrar under endast ett lektionstillfälle.

Vi valde att arbeta med organism liv och vi kom fram till olika områden som vi behöver fördjupa oss i.
Fotosyntesen
Vatten
Ljus
Kretslopp
Luft
Näring
Växthus (teknik)
Grön flagg

Seminariumanteckningar från 2010-02-08

Artikel: Yoon, Jiyoon; Onchwari, Jacueline Ariri (2006). Teaching Young Children Science: Three Key Points

Vi har läst ovan nämnda artikel där författarna lyfter fram tre utgångspunkter i undervisningen i det naturvetenskapliga ämnet, vilka är;
Lämpliga metoder för utveckling (DAP)
Lämpliga metoder för utveckling innebär att pedagogen är medveten om hur barn utvecklas och lär sig, barns individuella skillnader samt hur de påverkas av det sociokulturella sammanhang de växer upp i.
5 E:s instruktionsmodell
De fem faserna är engagera, utforska, förklara, elaborera och utvärdera. Det författaren redogör för beträffande instruktionsmodellen är att pedagogen ska ta tillvara på barns medfödda nyfikenhet, lära sig om naturen samt utveckla deras förmåga att problematisera.
Ifrågasättande
Ifrågasättandet är ett steg i att vägleda barnen i deras nyfikenhet och vetgirighet för att stimulera lärandeprocessen. Vi tolkar det som författarna menar att det centrala ligger i att barnen själva ska hitta svar på sina frågor. Vi anser utifrån artikeln att vägen till målet (läroprocessen) är viktigare än själva målet.

Vi har valt att göra en tankekarta kring artikelns mest centrala delar utifrån barns lärande i det naturvetenskapliga ämnet. Tankekartan var ett sätt att strukturera samt synliggöra alla i gruppens tankar och en metod till vår egen lärandeprocess, vi lär av varandra.

Vi anser att artikeln var relevant till dagens sätt att se på undervisning och barns sätt att lära. Den går i linje med dagens pedagogik som vi lär i vår utbildning. Det var inget ”nytt” eller utmanande som fick oss att ifrågasätta och problematisera våra tankar. Däremot ställer vi oss frågan om det ser ut så här i verksamheten? Vi kan till viss del urskilja att yttre omständigheter kan göra att tanken finns men det fungerar inte i praktiken, exempel på detta kan vara stora barngrupper, fastställda rutiner och samhällets komplexitet. Kan det vara så att verksamheternas pedagoger har svårt att se möjligheter utanför de traditionella ramarna.


// Wictoria, Lotta, Evelina och Malin

Seminariumanteckningar från 2010-01-29

Vi startade med att gå igenom de olika begreppen inom litteraturen.

Naturvetenskap (NV)

”Typisk kan naturvetenskaplig forskning sägas behandla frågor om hur naturen och den materiella världen fungerar” (Wickaman, Persson 2008, s. 29). Andersson (2008) och Ginner (1996) skriver att natur och teknik har samband med varandra samt att det även samspelar med samhället, NTS, Natur, Teknik och Samhälle.

Andersson (2008) menar att elever har svårt att se delar som en helhet och bilda sammanhang inom området. Sammanhang och helhetssyn saknas idag i undervisningen som är en av de viktiga uppgifterna vi har som blivande pedagoger. Vi anser att undervisningen måste anpassas och läggas upp på så vis att elever utvecklar förmågan att använda sina kunskaper och sätta in dem i andra situationer och sammanhang. Detta är något som hela gruppen kan känna igen från våran egen skolgång då vi upplevde att vi endast fick faktakunskaper som vi inte kunde sätta in i ett sammanhang.

Andersson (2008) konstaterar utifrån läroplanen och kursplanen att det naturvetenskapliga ämnet har två syften, varav det första är att intressera eleverna för naturvetenskap förmå dem att bygga kunnande om arbetssätt, teorier och begrepp. Det andra syftet är att bidra till att eleverna kan orientera sig i den komplexa omvärlden. Författaren framhåller även vikten av att barnen ska kunna förstå sin omvärld och för det krävs det en viss allmänbildning inom naturvetenskap och teknik.

Sjöberg (2005) menar att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt inom naturvetenskapen för att kunna göra övervägande val. Vidare beskriver Sjöberg (2005) att naturvetenskapen är ett kulturarv. Vi anser att kulturarvet fostrar eleverna genom naturvetenskapen till morgondagens demokratiska medborgare. Att kunna lite om mycket än mycket om lite, tror vi kan främja barnens förhållningssätt till naturen och naturvetenskapen.

Teknik

En av teknikens negativa sidor är att vi kan se att människan blir latare och latare genom att tekniken uppfyller våra behov. Utifrån människans behov föds hela tiden ny teknik i en kontinuerlig utveckling. I världen finns det mycket teknik, men vi anser att denna inte fördelas utifrån där behovet är större (Haiti som exempel).

Hur fördelar man kunskap och teknikens möjligheter/resurser inom världen?

Vad är det som gör att undervisningen blir stimulerande och meningsfull inom teknik?
En av oss har god erfarenhet av teknikundervisningen med att läras sig brons uppbyggnad och konstruktion. Problemlösning och argumentering var i fokus av den undervisningen.

Ginner (1996) menar att naturen är naturlig. Teknik är något vi människor uppfinner och skapar vilket påverkar oss och vår natur. Vad blir konsekvenserna för människan och samhället och vems problematik blir det? Vad är alternativen? Finns det några? Tänker vi människor alldeles för kortsiktigt?

Ämnesdidaktik/ämnesteori

Didaktik kommer från grekiskan, undervisningskonst. Vad hur och varför och för vem. Sjöberg (2005) menar att ämnesdidaktiken består av att ha god kunskap inom ämnet men en god pedagog måste kunna lära ut. För att kunna lära ut sitt ämne behövs en motivering och förklaring till ämnes vikt, genom att kunna sitt ämne har du en ämnesteori. Metodiken spelar alltså en oerhört viktig roll för att kunna nå fram till elever vilket vi ser som en viktig och stimulering i vårat kommande yrke.

Vinterland

Träden är nu fulla med rimfrost, hur kommer det sig?

Välkommen

Detta är basgrupp 1 a som testar första inlägget.
Vi hoppas att tekniken är med oss och att allt kommer att fungera som det ska.
Wictoria, Lotta, Malin och Evelina